Você procurou por: genomsnittsinkomsten (Sueco - Maltês)

genomsnittsinkomsten beräknas på 13 veckor under provperioden (inkomster under provperioden).
ilbqija tal-ġimgħat jitħallsu birrata standard tal-kumpens jew birrata relatata mal-qligħ jekk din tkun inqas mirrata standard tal-kumpens.

ersättningen är aldrig lägre än 30 procent av minimilönen, såvida inte den tidigare genomsnittsinkomsten var lägre än denna lön.
in-nisa li jaħdmu u li jibbenefikaw minn skema kontributorja tassigurtà soċjali għandhom dritt għallbenefiċċju tal-maternità.

nu l l europeiska regionala utvecklingsfonden och sammanhållningsfonden är inriktade på områden inom eu där genomsnittsinkomsten per capita ligger under genomsnittet eller där arbetslösheten är särskilt stor.
il-fond għall-iżvilupp rurali u l-fond ta’koeżjoni jiffokaw fuq żoni talue bi dħul ras għal ras taħt il-medja jew fejn il-qgħad ikun partikolarment għoli. il-finanzja-

om beräkningen av kontantförmåner bara grundar sig på genomsnittsinkomsten, beaktas bara den inkomst du fått efter det att du blev försäkrad enligt lagstiftningen i den stat som betalar din förmån.
jekk il-kalkolu talbenefiċċji fi flus ikun ibbażat fuq remunerazzjonijiet medji, jitqiesu biss irremunerazzjonijiet irċevuti wara l-bidu ta’ lassigurazzjoni tiegħek taħt illeġiżlazzjoni ta’ listat li jħallas ilbenefiċċji.

för att förhindra en underskattning av producenternas inkomster, som är en betydelsefull faktor när stödet skall fastställas, bör genomsnittsinkomsten enbart beräknas på grundval av arealer i full produktion.
billi biex ma jkunx hemm sottovalutazzjoni tad-dħul tal-prodotturi, fattur essenzjali fl-iffissar ta'l-ammont ta'għajnuna, id-dħul medju jrid ikun ikkalkulat biss skond iż-żoni ta'produzzjoni massima;

ersättningen beräknas utifrån den årliga genomsnittsinkomsten och utifrån hur många år man har betalat in avgifter. den årliga genomsnittsinkomsten består av förvärvsinkomster och tillägg för utbild-nings- och assistansinsatser.
ilpersuni assikurati li huma diżabbli jew mhedda minn diżabilità imminenti għandhom dritt għall-miżuri ta’ riabilitazzjoni safejn dawn huma neċessarji u adegwati

5. i och med anslutningen av flera mindre välbärgade nationer ökade inkomstskillnaderna inom eu. bnp per capita (mätt i köpkraftsstandard) i eu-15 varierar mellan 40% i genomsnitt i lettland och 210% i luxemburg. den ekonomiska tillväxten har i genomsnitt varit högre i de nya medlemsstaterna (3¾% per år under 1997–2005) än i de gamla (2½%). tack vare den upphämtningsprocess som blivit resultatet ökade den genomsnittliga inkomsten i eu-10 från 44% av genomsnittsinkomsten i eu-15 år 1997 (det år då utvidgningen konkretiserades i kommissionens agenda 2000 -planer) till 50% år 2005. i allmänhet är det de länder som hade lägst ursprunglig per capita-inkomst som haft den snabbaste tillväxten. endast i några få fall har tillväxten vissa år varit lägre än förväntningarna. den starka ekonomin har förbättrat läget på arbetsmarknaden i de här länderna och efter en lång tids nedgång stabiliserades sysselsättningen 2004. År 2005 ökade den med omkring 1,5%.
5. id-dħul ta'pajjiżi ħafna inqas sinjuri kabbru l-firda tad-dħul fl-ue, bil-gdp per capita (imkejjel f’pps) ivarja minn 40% mill-medja ta'l-ue-15 fil-latvja għal 210% fil-lussemburgu. it-tkabbir ekonomiku kien aktar mgħaġġel fl-istati membri l-ġodda (3¾% fis-sena bejn l-1997-2005) milli fil-qodma (2½%). il-proċess li jirriżulta biex ilaħħqu, ra d-dħul medju tal-ue-10 jikber minn 44% tal-livell ta'l-ue fl-1997 (is-sena li fiha l-prospetti ta'tkabbir saru konkreti fil-pjanijiet ta'l-aġenda 2000 tal-kummissjoni) għal 50% fl-2005. Ġeneralment, pajjiżi bl-inqas dħul inizjali per-capita kellhom it-tendenza li jikbru l-aktar malajr. kien biss fi ftit każijiet li l-iżvilupp spiċċa ma laħaqx l-aspettattivi f'ċerti snin. il-prestazzjoni b’saħħitha tejbet is-sitwazzjoni tas-suq ta'l-impjiegi f'dawn il-pajjiżi u, wara perjodu twil ta'nuqqas, il-qagħda ta'l-impjiegi stabilizzat ruħha fl-2004 u kibret b'madwar 1.5% fl-2005.