You searched for: kriminaalkaristuse (Estniska - Svenska)

kumulatsiooni keelustamise reegel viitab kahe sarnase karistuse, st kriminaalkaristuse kumuleerumisele.
det bör påpekas att den ” icke-kumulativa ” regeln avser kumulering av två påföljder av samma typ – här straffrättsliga.

a) tolli poolt määratud rahatrahv, sealhulgas kriminaalkaristuse asemel kohaldatav trahv;
2. punkt 1 skall gälla utan att det påverkar tillämpningen av följande:

x) alates vabadusekaotuse või muu kriminaalkaristuse kandmise algusest alalise palgalise töökohata olnud isik;
x) personer som ännu inte erhållit sin första ordinarie avlönade anställning efter att ha börjat avtjäna ett fängelsestraff eller en annan straffrättslig påföljd,

kelle suhtes rakendatakse tagasisaatmist kriminaalkaristusena või kriminaalkaristuse tagajärjena vastavalt siseriiklikule õigusele või kelle suhtes rakendatakse väljaandmismenetlust.
har ådömts att återvända som en straffrättslig påföljd, eller som en följd av en straffrättslig påföljd, i enlighet med den nationella lagstiftningen, eller som är föremål för utlämningsförfaranden.

kuigi mõni liikmesriik on võtnud vastu kavasid seaduserikkujate ravile suunamise kohta kriminaalkaristuse kohaldamise asemel, moodustavad peaaegu kõikides riikides narkoprobleemidega isikud jätkuvalt märkimisväärse osa kinnipeetavatest.
i en del medlemsstater har man visserligen infört program som innebär att brottslingar med narkotikaproblem kan få behandling i stället för att dömas till straffrättsliga påföljder, men personer med narkotikaproblem utgör fortfarande en stor andel av internerna i nästan alla länderna.

tuleks hoiatada kõiki liikmesriike, kui kutsetöötajal ei ole distsiplinaar- või kriminaalkaristuse tõttu enam õigust liikmesriigis kutsealal tegutseda, sealhulgas ajutiselt.
alla medlemsstater bör varnas om yrkesutövare till följd av disciplinära åtgärder eller en brottmålsdom inte längre har rätt att utöva sin yrkesverksamhet i en medlemsstat, inte ens tillfälligt.

lähtudes rohelisest raamatust[12] algatas komisjon 2004. aasta aprillis arutelu kriminaalkaristuse ühtlustamise, vastastikuse tunnustamise ja täideviimise kohta.
kommissionen inledde i april 2004 ett samråd om tillnärmning, ömsesidigt erkännande och verkställighet av straffrättsliga påföljder med utgångspunkt i en grönbok[12].

näiteks hispaania ametiasutused teatasid, et toetusi käsitleva 2006. aasta seadusega kehtestati kriminaalkaristuse kohaldamise võimalus isiku suhtes, kes pidi esitama tagatise, kuid ei teinud seda.
bestämmelserna har funnits sedan många år tillbaka, men utvecklas. spanien uppger t.ex. att man 2006 infört en lag om stöd som gör det möjligt att åtala personer som försummat att ställa säkerhet. )

teen euroopa kohtule ettepaneku otsustada, et selle sätte tähenduses viibib või elab isik vahistamismäärust täitvas liikmesriigis, kui seal asub tema põhihuvide kese, nii et kriminaalkaristuse täitmine selles riigis tundub olevat vajalik tema taasintegreerimise soodustamiseks.
jag kommer att föreslå att domstolen ska slå fast att en person uppehåller sig eller är bosatt i den verkställande medlemsstaten i den mening som avses i denna bestämmelse när personen har sina huvudsakliga intressen där och verkställigheten i den staten därför förefaller nödvändig för att underlätta dennes återanpassning.

kui keelatud ainete või toodete valdamine, kasutus või tootmine tootmisettevõttes on leidnud kinnitust, peatatakse kõnealuse ettevõtte load või ametlik tunnustamine ajavahemikuks, mille jooksul ettevõte allutatakse rangemale kontrollile, ilma et see piiraks kriminaalkaristuse kohaldamist.
utan att straffpåföljderna påverkas skall, i händelse av bekräftelse på innehav, användning eller tillverkning av icke godkända ämnen eller produkter i en tillverkningsanläggning, de tillstånd eller officiella godkännanden som det berörda företaget innehar dras in under en period under vilken förstärkta kontroller skall utföras.

see tähendab näiteks, et liikmesriik, mis ei saa vastavalt teenuste direktiivi artiklile 9 kasutada autoriseerimisskeemi, sest see on diskrimineeriv või ebaproportsionaalne, ei saa direktiivi kohaldamisest kõrvale hoida sel moel, et kehtestab autoriseerimisskeemi eiramise eest kriminaalkaristuse.
det här innebär t.ex. att en medlemsstat som till följd av artikel 9 i tjänstedirektivet inte kan bibehålla ett tillståndsförfarande på grund av att det är diskriminerande eller oproportionerligt, inte kan kringgå detta genom att ålägga strarättsliga påföljder om tillståndsförfarandet inte efterlevs.

raamotsuse artiklite 1–7 (mis käsitlevad rikkumiste määratlemist, kriminaalkaristuse määramise kohustuse põhimõtet, kuriteole kaasaaitamist ja selle õhutamist reguleerivad sätteid, karistuste ulatust, juriidiliste isikute suhtes kohaldatavaid lisakaristusi ja erieeskirju) „[põhieesmärgiks on] lähtuvalt nii nende eesmärgist kui sisust keskkonna kaitsmine" ning need oleks saanud õiguspäraselt vastu võtta eÜ artikli 175 alusel“.[5] „neil asjaoludel tuleb tõdeda, et kuna raamotsus tungib ühendusele eÜ artikliga 175 antud pädevusalale, eirab see oma jagamatuse tõttu täies ulatuses el artiklit 47“[6], mille kohaselt ühenduse õigus on euroopa liidu lepingu vi jaotise suhtes ülimuslik. seetõttu tuleb raamotsus tühistada.
följaktligen skulle artiklarna 1–7 i rambeslutet – som gäller definitionen av grunderna för åtal, principen om obligatoriska straffrättsliga påföljder, regler avseende medverkan och anstiftan, nivån på påföljderna, åtföljande straff och särskilda regler för juridiska personers ansvar – ”med hänsyn till deras syfte och innehåll” som har ”till huvudsakligt ändamål att skydda miljön”, ”ha kunnat antas med stöd av artikel 175 eg”[5]. ”under dessa omständigheter innebär rambeslutet i sin helhet, till följd av att det inte går att dela upp, ett åsidosättande av artikel 47 eu, eftersom det innebär intrång i gemenskapens behörighet enligt artikel 175 eg”[6], som fastställer principen om gemenskapsrättens företräde framför avdelning vi i eu-fördraget varför det måste ogiltigförklaras.