You searched for: ventus (Latin - Svenska)

ventus
vind

ventus aquilo dissipat pluvias et facies tristis linguam detrahente
nordanvind föder regn och en tasslande tunga mulna ansikten.

ecce omnes iniusti et vana opera eorum ventus et inane simulacra eoru
se, de äro allasammans fåfänglighet, deras verk äro ett intet, deras beläten vind och tomhet.

nubes et ventus et pluviae non sequentes vir gloriosus et promissa non conplen
såsom regnskyar och blåst, och likväl intet regn, så är en man som skryter med givmildhet, men icke håller ord.

in aquis multis adduxerunt te remiges tui ventus auster contrivit te in corde mari
och dina roddare förde dig åstad, ut på de vida vattnen. då kom östanvinden och krossade dig. där du låg i havet.

at nunc non vident lucem subito aer cogitur in nubes et ventus transiens fugabit ea
men synes icke redan skenet? strålande visar han sig ju mellan skyarna, där vinden har gått fram och sopat dem undan.

omnes ad praedam venient facies eorum ventus urens et congregabit quasi harenam captivitate
alla hasta de till våld, av sin stridslust drivas de framåt; och fångar hopa de såsom sand.

et exsurgens comminatus est vento et dixit mari tace obmutesce et cessavit ventus et facta est tranquillitas magn
när han så hade vaknat, näpste han vinden och sade till sjön: »tig, var stilla.» och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt.

ecce plantata est ergone prosperabitur nonne cum tetigerit eam ventus urens siccabitur et in areis germinis sui aresce
visst står det fast planterat, men kan det gå det väl? skall det icke alldeles förtorka, när östanvinden når det, ja, förtorka på den plats där det har vuxit upp?

non sic impii %non sic; sed tamquam pulvis quem proicit ventus %a facie terrae
icke så de ogudaktiga, utan de äro såsom agnar som vinden bortför.

cum clamaveris liberent te congregati tui et omnes eos auferet ventus tollet aura qui autem fiduciam habet mei hereditabit terram et possidebit montem sanctum meu
när du ropar, då må ditt avgudafölje rädda dig. nej, en vind skall taga dem med sig allasammans och en fläkt föra dem bort. men den som tager sin tillflykt till mig skall få landet till arvedel och få besitta mitt heliga berg.

et ait illis quid timidi estis necdum habetis fidem et timuerunt magno timore et dicebant ad alterutrum quis putas est iste quia et ventus et mare oboediunt e
därefter sade han till dem: »varför rädens i? haven i ännu ingen tro?»

et vidi et ecce ventus turbinis veniebat ab aquilone et nubes magna et ignis involvens et splendor in circuitu eius et de medio eius quasi species electri id est de medio igni
och jag fick se en stormvind komma norrifrån, ett stort moln med flammande eld, och ett sken omgav det; och mitt däri, mitt i elden, syntes något som var såsom glänsande malm.

ventus autem egrediens a domino arreptas trans mare coturnices detulit et dimisit in castra itinere quantum uno die confici potest ex omni parte castrorum per circuitum volabantque in aere duobus cubitis altitudine super terra
och en stormvind for ut ifrån herren, och den förde med sig vaktlar från havet och drev dem över lägret, en dagsresa vitt på vardera sidan, runt omkring lägret, och vid pass två alnar högt över marken.