You searched for: standardkostnadsmodellen (Svenska - Estniska)

standardkostnadsmodellen användes docki endastfyra av dessafall.
standardkulude mudelit kasutati aga vaid neljaljuhul.

det finns en tydlig konvergens mot den s.k. standardkostnadsmodellen.
ilmne on lähenemine nn standardkulude mudelile ( standard cost model – scm).

eftersom den föreslagna eu-modellen till stor del bygger på standardkostnadsmodellen skulle anpassningskostnaderna för användare och testare vara minimala.
kavandatud el mudel põhineb suures osas standardkulude mudelil, seepärast oleksid kasutajate ja katsetajate kulud kohandamisega seoses minimaalsed.

bedömningar av kostnader för uppgiftslämnarna, medlemsstaterna och kommissionen, t.ex. eu:s modell för administrativa nettokostnader eller standardkostnadsmodellen.
andmeesitajate, liikmesriikide ja komisjoni kulusid mõjutavate tegurite hindamine, kasutades näiteks eu net cost model’it või standard cost model’it;

allt fler medlemsstater visar intresse av att kvantifiera kostnaderna för den administrativa bördan. det finns en tydlig konvergens mot den s.k. standardkostnadsmodellen. denna modell, som först infördes i nederländerna 2002, har utformats som ett verktyg för att mäta framstegen för program för att minska den administrativa bördan på nationell nivå. den består av en detaljerad analys av enskilda rättsakter, och grundar sig främst på intervjuer med företag och expertutlåtanden (mikrobedömning). uppgifter om hur mycket tid och vilka arbetskostnader som krävs för att följa varje enskilt informationskrav i en rättsakt samt uppgifter om antal berörda enheter måste samlas in.
ka liikmesriigid näitavad üha enam üles huvi administratiivkulude kindlaksmääramise vastu. ilmne on lähenemine nn standardkulude mudelile (standard cost model – scm). esmakordselt madalmaades 2002. aastal kasutusele võetud mudel on mõeldud halduskoormuse vähendamise programmide riigisisese edenemise mõõtmiseks. see seisneb üksikute õigusaktide detailses analüüsis, mis põhineb peamiselt ettevõtete vahetul küsitlemisel ja eksperthinnangutel (nn mikrohindamine). andmed tuleb koguda iga õigusaktidest tuleneva teabenõude täitmiseks vajaliku aja-ja tööjõukulu ning asjaomaste üksuste arvu kohta.