You searched for: yrkeskvalifikation (Svenska - Estniska)

yrkeskvalifikation
kutsekvalifikatsioon

— arbetstagarnas exakta yrkeskvalifikation.
– iga töötaja täpne kutsekvalifikatsioon;

om en särskild yrkeskvalifikation krävs av tävlingsdeltagarna i en tävling skall minst en tredjedel av deltagarna ha samma kvalifikation eller motsvarande.
kui konkursil osalejatelt nõutakse teatavat kutsekvalifikatsiooni, peab vähemalt kolmandikul žürii liikmetest olema sama või samaväärne kvalifikatsioon.

vid tillämpning av denna artikel avses med ett gemensamt utbildningsprov ett standardiserat lämplighetsprov som finns tillgängligt i alla deltagande medlemsstater och är reserverat för innehavare av en särskild yrkeskvalifikation.
käesoleva artikli kohaldamisel tähendab „ühine koolitustest” ühtlustatud sobivustesti, mis on kasutusel kõikides osalevates liikmesriikides ja mida võivad sooritada teatud kutsekvalifikatsiooni omanikud.

medlemsstaterna ska på begäran av innehavare av en yrkeskvalifikation utfärda ett europeiskt yrkeskort till dem, på villkor att kommissionen har antagit de relevanta genomförandeakter som avses i punkt 7.
liikmesriigid väljastavad euroopa kutsekaardi kutsekvalifikatsiooni omanikele nende taotluse alusel ja tingimusel, et komisjon on võtnud vastu lõikega 7 ette nähtud asjakohased rakendusaktid.

innehavaren av en särskild yrkeskvalifikation som har godkänts vid ett sådant prov i en medlemsstat ska ha rätt att utöva yrket i en berörd mottagande medlemsstat på samma villkor som innehavarna av sådana yrkeskvalifikationer som erhållits i den medlemsstaten.
sellise testi sooritamine liikmesriigis võimaldab konkreetse kutsekvalifikatsiooni omanikul tegutseda asjaomasel kutsealal igas asjaomases vastuvõtvas liikmesriigis samadel tingimustel kõnealuses liikmesriigis kutsekvalifikatsiooni omandanutega.

när ett europeiskt yrkeskort har införts för ett visst yrke genom relevanta genomförandeakter som antagits i enlighet med punkt 7 får innehavare av en relevant yrkeskvalifikation välja att ansöka om ett sådant kort eller att använda det förfarande som anges i avdelningarna ii och iii.
kui konkreetse kutseala jaoks on võetud kasutusele euroopa kutsekaart lõike 7 alusel vastu võetud asjakohaste rakendusaktidega, võib asjaomase kutsekvalifikatsiooni omanik kas taotleda sellist kaarti või kasutada ii ja iii jaotises sätestatud korda.

genom ändringen klargörs att om en yrkeskvalifikation uppgraderas i en medlemsstat på grund av att utbildningskraven höjs, dock utan att yrkesutövare med en tidigare utbildning förlorar sina rättigheter, så måste yrkesutövaren få sin nya kvalifikation i hemlandet erkänd i värdlandet.
selle muudatusega selgitatakse, et päritoluliikmesriigis saavutatud õigused omandatud kvalifikatsiooni osas tuleb (pärast riiklike kvalifikatsioonistandardite ajakohastamist) tunnistada uuele kvalifikatsioonile vastavaks.

enligt samma villkor som anges i första stycket skall även varje yrkeskvalifikation som, även om den inte uppfyller de krav som fastställts i ursprungsmedlemsstatens lagar och andra författningar för tillträde till eller utövande av ett yrke, tilldelar innehavaren förvärvade rättigheter i kraft av dessa bestämmelser jämställas med sådant bevis på formella kvalifikationer.
iga kutsekvalifikatsioon, mis annab selle omanikule nimetatud sätetest tulenevad omandatud õigused, kuigi ei vasta päritoluliikmesriigi kehtivate õigus- või haldusnormidega kehtestatud tingimustele kutsealal tegutsema hakkamiseks või sellel tegutsemiseks, käsitletakse samuti sellist kvalifikatsiooni tõendava dokumendina esimese lõigus sätestatud tingimustel.

Ändringen innebär att fem nivåer för yrkeskvalifikation anges formellt för det allmänna systemet, men utan att ändra invandrarnas materiella rättigheter i förhållande till nu gällande lagstiftning, kommissionens inledande förslag och rådets gemensamma ståndpunkt ändras. de innebär också smärre ändringar i definitionen av nivåerna.
nende muudatustega kehtestatakse ametlikult üldsüsteemi toimimise jaoks viis kvalifikatsioonitaset, ilma et muudetaks sisserändajate sisulisi õigusi võrreldes kehtiva õiguskorra, komisjoni algse ettepaneku ja nõukogu ühisseisukohaga. lisaks tehakse mõningaid muudatusi nende tasemete määratlemises.

a) reglerat yrke: en eller flera former av yrkesverksamhet där det genom lagar och andra författningar direkt eller indirekt krävs bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av verksamheten eller någon form av denna; i synnerhet skall användandet av en yrkestitel som genom bestämmelser i lagar och andra författningar enbart får användas av den som innehar en viss yrkeskvalifikation utgöra en form av utövande. när första meningen inte är tillämplig, skall ett sådant yrke som avses i punkt 2 betraktas som ett reglerat yrke.
a) reguleeritud kutseala – kutsetegevus või -tegevuste hulk, millel tegutsema hakkamist või tegutsemist või tegutsemise üht moodustest reguleerivad spetsiaalse kutsekvalifikatsiooni omamist kas otseselt või kaudselt käsitlevad õigus-või haldusnormid; tegutsemise moodus on eelkõige kutsealal tegutsemine kutsenimetuse all, kui sellise nimetuse kasutamine on õigus-või haldusnormidega lubatud üksnes vastavat kutsekvalifikatsiooni omavatel isikutel. kui esimene lause ei kohaldu, käsitletakse reguleeritud kutsealana lõikes 2 nimetatud kutseala;