You searched for: mervärdesskattebedrägerier (Svenska - Italienska)

2.2.1 stärka samarbetet ï förebyggandet av och kampen mot penningtvätt och mervärdesskattebedrägerier bedrägerier
cooperazione amministrativa fra gli stati membri e assistenza reciproca

oroväckande uppgifter som även förekommer i flera nationella rapporter visar dock på allvarliga problem med mervärdesskattebedrägerier.
restano alcune questioni difficili da risolvere per quanto attiene alla ripartizione della responsabilità e alle conseguenze giuridiche e finanziarie della frode e delle irregolarità. la commis-

en minsk­ning av mervärdesskattebedrägerier och oegentlighe­ter i samband med importer kommer sannolikt att medföra ökade inkomster från tullar och jordbruks­avgifter.
1553/89, le entrate comunitarie derivanti dalla risorsa iva risultano dall'applicazione di un'aliquota uniforme alla base iva determinata secondo detto regolamento.

för att kunna förstärka samarbetet är det även nödvändigt att förtydliga gemenskapslagstiftningen och tillåta kommissionen att ingripa vid mervärdesskattebedrägerier av betydelse på gemenskapsnivå.
questo caso sta a dimostrare che gli stati membri devono prendere con urgenza i prov­vedimenti necessari con riguardo all'organiz­zazione, alle procedure e alle competenze al fine di garantire un'efficace collaborazione a tutti i livelli nella lotta contro le frodi all'iva.

medlemsstaterna skall med den metod som anges i bilagan till detta beslut beräkna det belopp som de mervärdesskattebedrägerier som skett utan köparens vetskap uppgår till.
gli stati membri calcolano l'ammontare della frode sull'iva senza complicità degli acquirenti in base al metodo illustrato nell'allegato alla presente decisione.

de kurser som riktar sig till tjänstemän som är delaktiga i att förhindra mervärdesskattebedrägerier har en särskilt viktig plats bland de kurser och seminarier som hålls på högskolan.
tra i diversi corsi e seminari che si tengono presso la scuola, particolare importanza rivestono quelli diretti ai funzionari coinvolti nella repressione dell'evasione fiscale in materia di iva.

under Österrikes ordförandeskap för rådet förde vi i februari diskussioner med skatteexperter i wien om sätt att få kontroll över mervärdesskattebedrägerier , såsom att införa olika skattesystem och förbättra det befintliga systemet.
sotto la presidenza austriaca del consiglio, lo scorso febbraio a vienna abbiamo discusso con esperti fiscali in quale modo si possano porre sotto controllo le frodi nel settore delle imposte sulla cifra di affari, ad esempio introducendo sistemi di imposizione diversi e migliorando il sistema esistente.

gemenskapsprogrammet fiscalis (') som antogs av europaparlamentet och rådet den 30 mars 1998 omfattar seminarier för informationsutbyte om hur bedrägerierna sker och ut vecklas och stärkta kontakter för att effektivare bekämpa mervärdesskattebedrägerier inom gemenskapen.
la commissione, ponendo l'accento sul l'urgenza di rafforzare le norme preferenziali e di ristabilire in tal modo la fiducia nell'equità del sistema, ha proposto una se rie di misure correttive 0), che comprendono in particolare:

kommissionen menar alltså att detta förslag är en viktig del av den nya mervärdesskattestrategin för att förbättra mervärdesskattesystemets funktionssätt inom ramen för den inre marknaden . det utgör också ett gensvar på rådets uppmaning till kommissionen att lägga fram förslag i kampen mot mervärdesskattebedrägerier .
più specificamente, la commissione ritiene che questa proposta rappresenti un importante elemento della nuova strategia iva tesa a migliorare il funzionamento del sistema iva nel contesto del mercato interno; essa costituisce anche una risposta all' appello che il consiglio ha rivolto alla commissione, invitandola a presentare proposte per combattere le frodi iva.

när det gäller mervärdesskattebedrägerier inom gemenskapen är momskarusellen (komplexa mekanismer för bedrägerier inom gemenskapen, där man utnyttjar befrielsen från mervärdesskatt vid leveranser till medlemsstater) mer än någonsin brottsorganisationernas favoritmetod.
nel settore delle frodi iva intracomunitarie, i caroselli iva (complessi meccanismi di frode intracomunitária che approfittano dell'esonero dell'iva sulle consegne intracomunitarie) costituiscono più che mai il meccanismo privilegiato delle organizzazioni criminali.

kommissionen är skyldig att regelbundet sammanställa en rapport om hur det administrativa samarbetet fungerar på mervärdesskatteområdet. i rapporten sammanfattas samtliga åtgärder som vidtagits på senare tid såväl på eu-nivå som på nationell nivå för att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna och bekämpa mervärdesskattebedrägerier effektivt.
la commissione, che e` tenuta a redigere regolarmente una relazione sul funzionamento della cooperazione amministrativa in materia di imposta sul valore aggiunto (iva), fornisce una sintesi del complesso delle azioni intraprese recentemente, sia a livello comunitario che nazionale, allo scopo di rafforzare tale cooperazione tra stati membri e di rendere piu` efficace la lotta alla frode in campo iva.

mervärdesskattebedrägerier liknar bedrägeri­er som berör produkter med hög skatterisk (alkohol och cigaretter). de ekonomiska kon­sekvenserna drabbar visserligen främst de nationella finanserna, men omfattningen gör att det krävs en gemensam insats.
dopo le inchieste preliminari a livello della commissione si è pervenuti al dipartimento «fallimenti» della giurisdizione competente (amtsgericht duisburg) in quanto, nel frattempo, la società in causa aveva chiesto la procedura di fallimento.

110 -motiv och syfte enligt artikel 27.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/eeg av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, får rådet enhälligt på förslag av kommissionen bemyndiga en medlemsstat att genomföra särskilda åtgärder som avviker från bestämmelserna i direktivet för att förenkla skatteuttaget eller för att hindra vissa typer av skatteflykt (nedan skattefusk). genom en skrivelse som registrerades hos kommissionens generalsekretariat den 10 februari 2006 begärde förenade kungariket tillstånd att införa åtgärder som avviker från artikel 21.1 a i direktiv 77/388/eeg. kommissionen underrättade den 18 juli 2006 i enlighet med artikel 27.2 i direktiv 77/388/eeg övriga medlemsstater om förenade kungarikets begäran. genom en skrivelse av den 19 juli 2006 meddelade kommissionen förenade kungariket att den hade alla uppgifter som den ansåg sig behöva för att kunna behandla ärendet. -120 -allmän bakgrund i artikel 21.1 a i direktiv 77/388/eeg, i dess lydelse enligt artikel 28g i det direktivet, föreskrivs det att mervärdesskatten enligt det inhemska systemet skall betalas till statskassan av den skattskyldiga person som levererar varor. förenade kungariket skulle vilja tillämpa ett förfarande med omvänd skattskyldighet, varvid den beskattningsbara person som mottar leveranser av varor blir skyldig att redovisa mervärdesskatt vid följande leveranser: mobiltelefoner datachips/mikroprocessorer/centralenheter elektronisk lagringsenhet att användas med datorer eller alla slag av mobiltelefonapparater eller specificerade elektroniska apparater. elektroniska apparater som används för lagring, behandling eller inspelning av elektroniska uppgifter som exempelvis följande: handburna digitalkameror och videokameror (camcorders), handburna digitala ljudspelare, som exempelvis mp3-spelare, handburna digitala videospelare och portabla dvd-spelare trådlösa apparater för e-post, telefoni, textmeddelanden, webbsökning och annan trådlös datalagring, handburna datorer, handburna eller portabla positionsbestämningsapparater för satellitnavigeringssystem, spelkonsoler med skärm, eller av ett slag som används tillsammans med en tv eller dator. denna åtgärd skulle få till följd att priset som köparen betalar till leverantören för sådana produkter inte skulle inkludera ett belopp för mervärdesskatt. köparen skulle i stället redovisa mervärdesskatt på leveransen i sin egen mervärdesskattedeklaration. enligt de normala reglerna skulle denne även göra avdrag för denna mervärdesskatt i samma deklaration. ingen skatt skulle således betalas på sådana leveranser mellan fullt beskattningsbara personer, och det skulle vara återförsäljaren, den slutliga länken i leveranskedjan, som skulle betala hela mervärdesskattebeloppet till statskassan. på detta sätt vill förenade kungariket göra avsteg från en av de grundläggande mervärdesskatteprinciperna, nämligen följande: systemet med betalning i flera led varigenom varje beskattningsbar person i leveranskedjan betalar en del av den slutliga mervärdesskatt som skall tas ut på leveransen. problemet med bedrägeri i förenade kungariket leveranser av de ovan nämnda produkterna har givit upphov till en mycket hög nivå av skattefusk i förenade kungariket. den mest vanliga formen av skattefusk består i att en leverantör som är registrerad för mervärdesskatt fakturerar leveranser men sedan försvinner utan att betala skatt. genom att göra så förser leverantörer i alla fall köparen med en giltig faktura för mervärdesskatt, som gör det möjligt för denna att få tillbaka ingående mervärdesskatt. resultatet blir att statskassan inte erhåller mervärdesskattebeloppet på leveransen, men måste ge handlaren i nästa led rätt att dra av ingående mervärdesskatt som om den hade betalats. detta har utvecklats till gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag, som är ett mycket sofistikerat och välorganiserat brottsligt utnyttjande av mervärdesskattesystemet, ofta genomfört av organiserade brottslingar. det utnyttjar en möjlighet i övergångsordningen för beskattning av handeln mellan medlemsstaterna enligt vilken leveranser som görs av en leverantör i en medlemsstat till en köpare i en annan medlemsstat är undantagna från skatteplikt i den medlemsstat från vilken varorna försänds. köparen redovisar i stället mervärdesskatt i destinationsmedlemsstaten (en omvänd skattskyldighet av det slag som redan har beskrivits, som dock begränsas till den enstaka leveransen). i de fall där köparen försvinner utan att redovisa mervärdesskatt på leveransen av varor med högt värde såsom dem som är föremål för denna begäran, kan förlusten av skatteinkomster vara betydande. därtill kommer att personer som begår sådana bedrägerier ofta organiserar en hel serie leveranser där samma varor kan vara i omlopp flera gånger mellan medlemsstater (så kallat karusellbedrägeri). på detta sätt kan förlusten för statskassan bli flera gånger större än mervärdesskattebeloppet på en enda leverans av varorna. bedrägerier av detta slag beräknas ha kostat förenade kungariket mellan 6 750 miljoner pund sterling och 11 000 miljoner pund sterling sedan 2001. på senare år har man i förenade kungariket konstaterat att bedrägerierna blivit mycket mer sofistikerade och komplicerade som en reaktion på olika ingrepp. i de senaste offentliggjorda uppskattningarna anges gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag uppgå till mellan 1 120 miljoner pund sterling och 1 900 miljoner pund sterling under 2004/2005. indikatorer som börjat användas på den allra senaste tiden anger emellertid att bedrägerierna ökar i omfattning, trots ökade ansträngningar att bekämpa denna typ av bedrägeri och utnyttjandet av de rättsinstrument som är tillgängliga för alla medlemsstater inom ramen för gemenskapslagstiftningen. för att bekämpa denna brottslighet skulle förenade kungarikets regering vilja tillämpa ett förfarande med omvänd skattskyldighet. den anser att ett sådant förfarande skulle undanröja det skattebedrägeri som har beskrivits ovan genom att avlägsna möjligheten till vinning. om ingen mervärdesskatt tas ut finns det inget utrymme för det potentiella skenföretaget att försvinna utan att redovisa till skattemyndigheten mervärdesskattedelen i det pris som erlagts av köparen. förfarandet skulle vara begränsat till det sortiment av varor som konstaterats vara föremål för de flesta gemenskapsinterna bedrägerierna via skenföretag och skulle leda till att förhindra ytterligare betydande förluster av skatteintäkter. genom att det begränsas till ett smalt sortiment av varor skulle det föreslagna systemet inte få karaktären av ett generaliserat system för omvänd skattskyldighet, och det skulle heller inte ha syftet att utvecklas till ett sådant. systemet skulle därför inte leda till någon grundläggande förändring i det nuvarande systemet för mervärdesskatt, som baseras på betalning av skatten i flera led. samtidigt skulle förenade kungariket också vilja införa kontroll och rapporteringskrav för att se till att information finns tillgänglig i syfte att kunna försäkra skattemyndigheten om att åtgärden fungerar effektivt. dessa skulle kunna likna de nuvarande rapporteringskraven för gemenskapsinterna leveranser av varor. i förenklingssyfte skulle förenade kungariket vilja fastställa ett tröskelvärde på 1 000 pund sterling (cirka 1 480 euro) under vilket belopp leveranser inte skulle behöva omfattas av den omvända skattskyldigheten. detta skulle lätta de potentiella svårigheterna för återförsäljare och småföretagskunder. samtidigt bör tröskelvärdet vara tillräckligt lågt för att undvika uppdelning av försäljningar i syfte att undgå den omvända skattskyldigheten. kommissionens syn på begäran när kommissionen får in ansökningar i enlighet med artikel 27 granskar den ansökningarna för att försäkra sig om att de grundläggande villkoren för att bifalla sådana ansökningar är uppfyllda, dvs. huruvida den föreslagna särskilda åtgärden förenklar förfarandena för beskattningsbara personer och/eller skatteförvaltningen, eller huruvida föreslaget hindrar vissa typer av skattefusk eller skatteundandragande. i detta sammanhang har kommissionen alltid intagit ett försiktigt synsätt för att försäkra sig om att avvikelser inte undergräver det allmänna mervärdesskattesystemets funktion. det var i detta sammanhang som kommissionen 2005 lade fram förslaget[1] om ändring av direktiv 77/288/eeg när det gäller vissa åtgärder för att förenkla förfarandena vid påförande av mervärdesskatt och för att medverka motverka skatteflykt (skattefusk) eller skatteundandragande, samt om upphävande av vissa beslut som beviljar undantag som skulle tillåta alla medlemsstater att tillämpa avvikelser som visat sig vara användbara och effektiva. närmare bestämt är kommissionen normalt sett obenägen att föreslå att en begäran att tillämpa en omvänd skattskyldighet godtas, eftersom en sådan åtgärd undanröjer ett centralt inslag i mervärdesskattesystemet, nämligen betalningar av skatten i flera led. den särskilda ordning för investeringsguld som föreskrivs i artikel 26b i det sjätte mervärdesskattedirektivet kan visserligen beskrivas som en etablerad omvänd skattskyldighet. dessa bestämmelser är emellertid noga målinriktade och begränsade i fråga om tillämpningsområde och omfattning. slutsats förenade kungarikets begäran är ett försök att använda artikel 27 till att göra grundläggande förändringar av mervärdesskattesystemet i riktning mot en allmän tillämpning av omvänd skattskyldighet, om än begränsat till ett visst varusortiment. det skulle innebära att beskattningsbara personer i de berörda sektorerna i praktiken skulle behöva hantera tre olika typer av skatteordningar. det ”klassiska” mervärdesskattesystemet systemet med omvänd skattskyldighet för leveranser mellan företag (b2b) när vissa kriterier är uppfyllda det gemenskapsinterna systemet detta skulle innebära ett ytterligare tillskott till de redovisningskrav som företagen redan åläggs. vidare skulle ytterligare bördor i fråga om efterlevnad av reglerna (att kontrollera köparnas beskaffenhet och rapportera transaktioner) åläggas samtliga företag, inbegripet hederliga handlare som är verksamma inom de berörda områdena. tillämpningen av omvänd skattskyldighet skulle dessutom skapa nya tillfällen till bedrägeri, särskilt i det slutliga konsumtionsledet, och skulle därför behöva kompletteras med lämplig kontrollåtgärder för att säkerställa att slutlig konsumtion inte undgår beskattning i avsaknad av ett väl fungerande system för betalningar i flera led. Även om kommissionen är medveten om dessa nackdelar menar den inte desto mindre att begäran ändå kan anses uppfylla det test som krävs enligt artikel 27. Åtgärden kan nämligen troligtvis undanröja de situationer med bedrägeri via skenföretag som nu finns och på så sätt ta itu med ett särskilt slag av bedrägeri. emellertid uppstår frågan om i vilken utsträckning åtgärden förblir proportionell med hänsyn till bedrägeriets omfattning i förhållande den hederliga verksamheten i den berörda sektorn. Åtgärdens tillämpningsområde är relativt omfattande och täcker en stor del av elektroniksektorn, men enligt den information som erhållits från förenade kungariket är antalet beskattningsbara personer som berörs av åtgärden och den ekonomiska betydelsen av deras verksamheter fortfarande begränsade (omkring 22 500 beskattningsbara personer av totalt 1 900 000 verksamheter som är registrerade för mervärdesskatt). med tanke på det enorma intäktsbelopp av mervärdesskatt som står på spel och den relativt begränsade ökningen av bördorna för den lagliga handeln förefaller ända ett brett tillämpningsområde likväl täckas in av artikel 27. samtidigt måste det erkännas att andra medlemsstater upplever liknande bedrägerimönster (som gäller samma varukategorier eller andra typer av varor) och att de kan komma att söka liknande avvikelser från artikel 21 i det sjätte direktivet. det skulle kunna resultera i en rad olika skyldigheter för skattebetalare i olika medlemsstater, en situation som skulle kunna stå i strid med kraven på en väl fungerande inre marknad. förslaget om att tillåta den begärda avvikelsen måste därför även definiera de viktigaste grunddragen i genomförandet av den omvända skattskyldigheten och även begränsa dess varaktighet för att göra det möjligt att utvärdera dess effektivitet (både vad gäller det anförda mervärdesskattebedrägeriet via skenföretag och för att förhindra att mervärdesskatt inte betalas på slutlig konsumtion) och dess effekter på den inre marknadens funktion. enligt förslaget får förfarandet med omvänd skattskyldighet tillämpas fram till och med den 31 december 2009. -
110 -motivazione e obiettivi della proposta a norma dell’articolo 27, paragrafo 1, della sesta direttiva 77/388/cee del consiglio, del 17 maggio 1977, in materia di armonizzazione delle legislazioni degli stati membri relative alle imposte sulla cifra di affari -sistema comune di imposta sul valore aggiunto: base imponibile uniforme, il consiglio, deliberando all’unanimità su proposta della commissione, può autorizzare ogni stato membro ad introdurre misure particolari di deroga alle disposizioni di detta direttiva, allo scopo di semplificare la riscossione dell’imposta o di evitare talune evasioni fiscali. con lettera protocollata dal segretariato generale della commissione il 10 febbraio 2006, il regno unito ha chiesto di essere autorizzato ad introdurre una misura di deroga all'articolo 21, paragrafo 1, lettera a), della direttiva 77/388/cee. in conformità dell’articolo 27, paragrafo 2, della direttiva 77/388/ce, la commissione ha informato gli altri stati membri il 18 luglio 2006 della richiesta presentata dal regno unito. con lettera del 19 luglio 2006, la commissione ha comunicato al regno unito che disponeva di tutte le informazioni ritenute necessarie per valutare la richiesta. -120 -contesto generale come regola generale, l'articolo 21, paragrafo 1, lettera a), della direttiva 77/388/cee, nella versione dell'articolo 28 octies, stabilisce che, in regime interno, il soggetto passivo che effettua una cessione di beni è tenuto al pagamento dell'imposta sul valore aggiunto (iva) all’erario. il regno unito vorrebbe applicare un meccanismo d'inversione contabile (“reverse charge”), per cui il soggetto passivo al quale sono ceduti i beni diviene la persona debitrice dell’iva all’erario per quanto concerne i seguenti beni: telefoni cellulari; circuiti integrati/microprocessori/unità centrali di elaborazione; supporti elettronici di memorizzazione per computer, apparecchi di telefonia mobile o apparecchi elettronici specifici; apparecchi elettronici utilizzati per memorizzare, trattare o registrare dati elettronici quali: foto e videocamere digitali portatili, lettori audio digitali portatili, quali i lettori mp3, lettori video digitali portatili e lettori dvd portatili, apparecchi senza fili che forniscono servizi di posta elettronica, telefonia, messaggi di testo, navigazione internet e altri tipi di accesso a dati senza fili, computer palmari, strumenti palmari o portatili di determinazione della posizione per sistemi di navigazione satellitare, console di gioco con schermo o da utilizzarsi con un televisore o un computer. come conseguenza di tale misura, il prezzo pagato dall’acquirente al fornitore per suddetti prodotti non includerebbe l’importo relativo all’iva, che verrebbe invece denunciato dall’acquirente nella propria dichiarazione iva e, in base alle norme correnti, da questi detratto nella stessa dichiarazione. non vi sarebbe pertanto alcun pagamento iva sulla cessione dei suddetti beni tra soggetti passivi totali e sarebbe il rivenditore, l'ultimo anello della catena di approvvigionamento, che pagherebbe all'erario l'intero importo dell'iva. in tal modo il regno unito intende derogare a uno dei principi fondamentali dell’iva: il sistema del pagamento frazionato per cui ogni soggetto passivo nella catena di approvvigionamento versa una parte dell’iva finale dovuta per la cessione. il problema delle frodi nel regno unito la cessione dei prodotti summenzionati è causa di una forte evasione fiscale nel regno unito. la forma più comune di evasione consiste nella fatturazione di cessioni da parte di fornitori che, iscritti ai fini dell’iva, successivamente spariscono senza versare l’imposta, lasciando comunque l’acquirente in possesso di una fattura iva valida, che gli consente di recuperare l'iva a monte. ne consegue che l’erario non percepisce l’iva dovuta per la cessione, ma deve tuttavia riconoscere all’operatore successivo nella catena un credito per l’iva a monte come se fosse stata pagata. ciò ha dato luogo alla frode intracomunitaria cosiddetta “dell’operatore inadempiente”, che costituisce un attacco altamente sofisticato e bene organizzato al regime dell’iva, spesso perpetrato da organizzazioni criminali. sfrutta un’opportunità fornita dal regime iva transitorio, in base al quale le cessioni effettuate da un fornitore residente in uno stato membro a un acquirente residente in un altro stato membro sono esenti da iva nello stato di spedizione. È all’acquirente che spetta il pagamento dell’iva nello stato di destinazione (un’inversione contabile del tipo già descritto, ma limitata alla singola cessione). se l’acquirente sparisce senza pagare l’iva dovuta per la cessione di oggetti di grande valore come quelli oggetto della presente richiesta, la perdita di entrate può essere notevole. inoltre, le persone che commettono tali frodi organizzano spesso una serie di cessioni in cui gli stessi beni possono circolare varie volte tra gli stati membri (cosiddetta "frode carosello"). in tal modo la perdita per l'erario può ammontare a parecchie volte l'importo dell'imposta dovuta per una singola cessione di beni. si calcola che dal 2001 questo tipo di frode abbia per il regno unito un costo compreso tra 6.750 milioni e 11 milioni di gbp. negli ultimi anni nel regno unito la frode ha assunto un grado di sofisticazione e complessità sempre maggiore, in risposta a vari interventi. stando alle ultime stime pubblicate, nel periodo 2004-2005 la frode dell’operatore inadempiente si colloca tra i 1.120 milioni e i 1.900 milioni. tuttavia, indicatori operativi più recenti segnalano un aumento dell’attività fraudolenta, nonostante gli intensi sforzi compiuti per far fronte a questo genere di frode e l'impiego degli strumenti a disposizione di tutti gli stati membri nell'ambito della legislazione comunitaria. per contrastare tale attività criminale il governo britannico vorrebbe applicare un meccanismo di inversione contabile, che, a suo parere, eliminerebbe il tipo di frode di cui sopra rimuovendo ogni possibilità di profitto. se l’iva non viene addebitata non vi è ragione che un potenziale “operatore fittizio” scompaia senza versare all'erario l'iva percepita sul prezzo pagato dall’acquirente. il meccanismo si applicherebbe solo a una serie di beni riconosciuti quali oggetto della maggior parte delle frodi intracomunitarie dell’operatore inadempiente e avrebbe come effetto quello di evitare ulteriori perdite significative di gettito. essendo limitato a una gamma ristretta di beni, il regime proposto non avrebbe il carattere di meccanismo generalizzato di inversione contabile, né avrebbe la pretesa di diventarlo e non apporterebbe quindi alcuna modifica sostanziale all’attuale regime dell’iva, basato sul pagamento frazionato dell’imposta. il regno unito introdurrebbe nel contempo alcuni obblighi in materia di controlli e di relazioni, affinché le autorità fiscali dispongano delle informazioni necessarie per valutare il corretto funzionamento della misura. tali obblighi potrebbero essere simili a quelli attualmente richiesti per la segnalazione della cessione intracomunitaria di beni. a fini di semplificazione, il regno unito intenderebbe stabilire un tetto di 1.000 gbp (circa 1.480 eur) al di sotto del quale le cessioni non sarebbero soggette all’inversione contabile. oltre a ridurre le potenziali difficoltà di rivenditori e clienti di piccole imprese, il tetto sarebbe sufficientemente basso da evitare il frazionamento delle vendite in piccoli lotti per aggirare il meccanismo dell’inversione contabile. parere della commissione sulla richiesta quando la commissione riceve una richiesta a titolo dell’articolo 27, essa verifica che sussistano le condizioni di base per dar corso a tale richiesta, ovvero che la misura specifica proposta semplifichi le procedure per i soggetti passivi o per il fisco o che la proposta consenta di evitare talune forme di evasione o elusione fiscale. in tale contesto, la commissione procede con cautela affinché le deroghe non pregiudichino il funzionamento del regime generale dell'iva. È in quest’ottica che nel 2005 aveva avanzato la proposta[1] di modifica della direttiva 77/388/cee per quanto riguarda talune misure aventi lo scopo di semplificare la riscossione dell’imposta sul valore aggiunto e di contribuire a contrastare l’evasione e l’elusione e recante abrogazione di talune decisioni che autorizzano misure derogatorie, che avrebbe consentito a tutti gli stati membri di applicare deroghe dimostratesi utili ed efficaci. la commissione è di norma restia a proporre l’accettazione di una richiesta d'inversione contabile, poiché tale meccanismo elimina una caratteristica fondamentale del regime iva, ovvero il pagamento frazionato. È pur vero che il regime particolare per l'oro previsto dall'articolo 26 ter della sesta direttiva iva potrebbe dirsi assimilabile al meccanismo dell’inversione contabile. l’applicazione di tali disposizioni è tuttavia attentamente mirata e circoscritta. conclusione la richiesta del regno unito intende avvalersi dell’articolo 27 per apportare una modifica sostanziale al regime iva introducendo un meccanismo d’inversione contabile generalizzato, anche se applicato a una serie limitata di beni. ciò significherebbe che i soggetti passivi dei settori interessati avrebbero a che fare con tre diversi regimi fiscali: il regime iva “classico”, il regime dell’inversione contabile per le cessioni tra imprese, laddove siano soddisfatti determinati requisiti, il regime intracomunitario. in questo modo la contabilità delle imprese, già assai complessa, risulterebbe ulteriormente appesantita. inoltre, a tutte le imprese dei settori interessati, compresi gli operatori onesti, verrebbero imposti oneri supplementari (verifica della natura degli acquirenti e notifica delle transazioni). l’applicazione dell’inversione contabile offrirebbe infine nuove possibilità di frode, in particolare a livello del consumatore finale e dovrebbe pertanto essere accompagnata da adeguate misure di controllo per garantire che il consumatore finale non eluda la tassazione in assenza di un sistema di pagamento frazionato che funzioni a dovere. pur riconoscendo questi inconvenienti, la commissione ritiene che la richiesta possa comunque essere considerata conforme ai criteri richiesti dall’articolo 27. di fatto la misura può eliminare le attuali situazioni di frode intracomunitaria dell'operatore inadempiente e quindi contrastare una forma particolare di frode. si pone tuttavia la questione di valutare se si tratta di una misura proporzionata quanto al rapporto tra attività fraudolenta e attività non fraudolenta nel settore in causa. il campo d’applicazione della misura è relativamente ampio, in quanto investe una vasta parte del settore elettronico, sebbene, in base alle informazioni trasmesse dal regno unito, il numero dei contribuenti interessati dalla misura e l’incidenza economica della loro attività siano limitati (circa 22.500 soggetti passivi su un totale di 1.900.000 imprese iscritte ai fini dell'iva). tenuto conto delle enormi somme rappresentate dal gettito iva in gioco e dato che gli oneri aggiuntivi per gli operatori onesti sono relativamente modesti, si può ritenere che anche un'applicazione estesa della misura rispetti rientri nel campo d’applicazione contemplato dall’articolo 27. occorre ugualmente riconoscere che anche altri stati membri registrano forme analoghe di frode (che colpiscono le stesse o altre categorie di beni) e che potrebbero richiedere analoghe deroghe all’articolo 21. ciò rischia di produrre una serie di obblighi diversi per i contribuenti a seconda degli stati membri, situazione incompatibile con i criteri stabiliti per il buon funzionamento del mercato interno. ne consegue che la proposta di autorizzazione della deroga richiesta deve anche definire gli elementi fondamentali dell’applicazione dell’inversione contabile e porre limiti alla sua durata, per poterne valutare l'efficacia (per quanto riguarda sia la frode intracomunitaria dell'operatore inadempiente sia l’elusione del pagamento iva nella fase del consumo finale) e l’impatto sul funzionamento del mercato interno. la proposta autorizza l'inversione contabile fino al 31 dicembre 2009. -