Şunu aradınız:: pleurautgjutning (İsveççe - Hollandaca)

pleurautgjutning
pleuravochtuitstorting

pleurautgjutning uns
effusie pleuraal

pleurautgjutning lungemboli och andningsinsufficiens
niet bekend:

pleurautgjutning ingen känd frekvens:
pleurale effusie niet bekend:

hypoxi pleurautgjutning dysfoni rinorré
hypoxie pleurale effusie dysfonie rhinorrhoe

pleurautgjutning, faryngit, atelektas, dyspné
oesophageale stenose, braken, dysfagie, constipatie, misselijkheid hikken, odynofagie, diarree, dyspepsie, oesophageale ulcer, pijn in de bovenbuik, buikpijn, hematemese, oesophageale pijn, oprispingen, melaena (bloed in de ontlasting), oesophageale aandoeningen, regurgitatie van voedsel, abdominale rigiditeit, oesophageal spasm, oesophagitis.

pulmonär alveolär blödning pleurautgjutning hypoxi
pulmonaire alveolaire bloeding pleuravocht hypoxie

svår pleurautgjutning kan kräva thorakocentes och syrgasbehandling.
bij ernstige pleurale effusie kunnen thoracocentese en zuurstoftoediening noodzakelijk zijn.

hosta dysfoni torr nässlemhinna ansträngningsdyspné nästäppa pleurautgjutning diarré
dyspepsie

vanliga: dyspné, epistaxis sällsynta: pleurautgjutning, lungfibros
vaak: dyspneu, neusbloeding zelden: pleurale effusie, longfibrose

effekten på pemetrexed av vätskeansamling som pleurautgjutning eller ascites är okänd.
het effect van vocht in de derde ruimte, zoals pleura-effusie of ascites, op pemetrexed is onbekend.

pleurautgjutning, dyspné, trånghetskänsla i strupen, halstorrhet, obehag i bröstet.
pleura-effusie, dyspnoe, een beklemd gevoel op de keel, droge keel, borstklachten.

andningsvägar, bröstkorg och mediastinum pleurautgjutning väsande eller pipande andning dyspné hosta
ademhalingsstelsel, borstkas- en mediastinumaandoeningen pleurale effusie piepen dyspnoea hoesten

patienter med svår vätskeretention såsom pleurautgjutning, perikardiell utgjutning och ascites bör övervakas noga.
patiënten met ernstige vochtretentie zoals pleurale effusie, pericardiale effusie en ascites dienen nauwkeurig te worden gecontroleerd.

svår pleurautgjutning och svår perikardiell utgjutning rapporterades hos 6% respektive 1% av patienterna.
bij respectievelijk 6% en 1% van de patiënten werden ernstige pleurale en pericardiale effusie gemeld.

5 patienter som är äldre än 75 år kan lida högre risk för respiratoriska biverkningar, såsom pleurautgjutning och dyspné.
patiënten ouder dan 75 jaar zouden een hoger risico kunnen lopen op nadelige gevolgen voor wat betreft de ademhaling, zoals pleuratransudaat en dyspnoe.

vätskeretention i form av perifera ödem, samt mer sällsynt pleurautgjutning, perikardiell utgjutning, ascites och viktökning har rapporterats.
vochtretentie inclusief bijwerkingen zoals perifeer oedeem en minder frequent pleurale effusie, pericardiale effusie, ascites en gewichtstoename is gerapporteerd.

patienter som utvecklar symtom som tyder på pleurautgjutning, som t. ex. dyspné eller torrhosta bör utvärderas med lungröntgen.
bij patiënten met symptomen die kunnen wijzen op pleurale effusie zoals dyspnoe of droge hoest moet ter controle een röntgenfoto van de borstorganen gemaakt worden.

pleurautgjutning och perikardiell utgjutning, liksom komplikationer av vätskeretention, inträffade hos < 1% av patienterna som fick tasigna.
pleurale en pericardiale effusies en complicaties van vochtretentie traden op bij < 1% van de patiënten die tasigna kregen.

9 olika biverkningar såsom pleurautgjutning, ascites, lungödem och snabb viktuppgång med eller utan ytligt ödem kan sammantaget benämnas ” vätskeretention ”.
verschillende bijwerkingen zoals pleurale effusie, ascites, pulmonair oedeem en een snelle gewichtstoename, met of zonder oppervlakkig oedeem, kunnen gezamelijk worden beschreven als “ vochtretentie”.