Şunu aradınız:: pustinjom (Hırvatça - İsveççe)

hrid rascijepi, i provri voda, pustinjom poteèe kao rijeka.
han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.

on narod svoj voðaše pustinjom: vjeèna je ljubav njegova!
honom som förde sitt folk genom öknen, ty hans nåd varar evinnerligen,

Èuj! jahve potresa pustinjom, jahve potresa pustinjom kadeškom!
herrens röst kommer öknen att bäva, herren kommer kades' öken att bäva.

kad si stupao, bože, pred narodom svojim, dok si prolazio pustinjom,
gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, sela,

lutahu pustinjom, u samoæi pustoj, puta ne nalazeæ' do naseljena grada.
de irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;

gradove æu tvoje razvaliti i postat æeš pustinjom. i znat æeš da sam ja jahve!
jag skall göra dina städer till ruiner, och självt skall du bliva öde; och du skall förnimma att jag är herren.

nego je, izišavši iz egipta, izrael prešao pustinjom do crvenog mora i došao u kadeš.
ty när de drogo upp från egypten och israel hade tågat genom öknen ända till röda havet och sedan kommit till kades,

drugi odio krenu prema bet horonu, a treæi odio udari prema gebi koja se uz dolinu hijena diže nad pustinjom.
en hop tog vägen till bet-horon, och en hop tog vägen till det område som vetter åt seboimsdalen, åt öknen till.

krenu od pi hahirota i prijeðu posred mora u pustinju. išli su tri dana pustinjom etanom, a onda se utabore u mari.
och de bröto upp från hahirot och gingo mitt igenom havet in i öknen och tågade så tre dagsresor i etams öken och lägrade sig i mara.

jahve je gnjevom planuo na izraelce pa ih je pustinjom povlaèio èetrdeset godina, sve dok ne pomrije sav naraštaj što je u oèima jahvinim zlo postupio.
så upptändes herrens vrede mot israel, och han lät dem driva omkring i öknen i fyrtio år, till dess att hela det släkte hade dött bort som hade gjort vad ont var i herrens ögon.

sinovima josipovim pripao je ždrijebom posjed: od jordana kod jerihona, od jerihonskih voda na istok, pa pustinjom k betelskoj gori;
och lotten föll ut för josefs barn sålunda: landet från jordan vid jeriko till jerikos vatten österut, öknen, som från jeriko höjer sig uppåt bergsbygden mot betel.

pjevajte bogu, slavite mu ime! poravnajte put onome koji ide pustinjom - kojemu je ime jahve - i klièite pred njim!
sjungen till guds ära, lovsägen hans namn. gören väg för honom som drager fram genom öknarna. hans namn är herren, fröjdens inför honom;

i vidiš, jahve me saèuvao u životu, kao što je rekao. veæ je prošlo èetrdeset i pet godina kako je jahve to obeæao mojsiju, dok je izrael još išao pustinjom; sada mi je osamdeset i pet godina,
och se, nu har herren låtit mig leva, såsom han lovade, i ytterligare fyrtiofem år, sedan herren talade så till mose -- de år israel vandrade i öknen; se, jag är nu åttiofem år gammal.