Şunu aradınız:: festus (Latince - İsveççe)

erat autem proximum pascha dies festus iudaeoru
och påsken, judarnas högtid, var nära.

erat autem in proximo dies festus iudaeorum scenopegi
men judarnas lövhyddohögtid var nu nära.

adpropinquabat autem dies festus azymorum qui dicitur pasch
det osyrade brödets högtid, som ock kallas påsk, var nu nära.

post haec erat dies festus iudaeorum et ascendit iesus hierosolymi
därefter inföll en av judarnas högtider, och jesus for upp till jerusalem.

tunc festus cum consilio locutus respondit caesarem appellasti ad caesarem ibi
sedan festus därefter hade överlagt med sitt råd, svarade han: »till kejsaren har du vädjat, till kejsaren skall du ock få fara.»

festus ergo cum venisset in provinciam post triduum ascendit hierosolymam a caesare
tre dagar efter det att festus hade tillträtt hövdingdömet for han från cesarea upp till jerusalem.

festus autem respondit servari paulum in caesarea se autem maturius profecturu
festus svarade då att paulus hölls i förvar i cesarea, och att han själv tänkte inom kort fara dit tillbaka.

et cum dies plures ibi demorarentur festus regi indicavit de paulo dicens vir quidam est derelictus a felice vinctu
medan de nu i flera dagar vistades där, framlade festus paulus' sak för konungen och sade: »felix har här lämnat efter sig en man såsom fånge;

festus autem volens iudaeis gratiam praestare respondens paulo dixit vis hierosolymam ascendere et ibi de his iudicari apud m
men festus ville göra judarna sig bevågna och frågade paulus och sade: »vill du fara upp till jerusalem och där stå till rätta inför mig i denna sak?»

et dixit festus agrippa rex et omnes qui simul adestis nobiscum viri videtis hunc de quo omnis multitudo iudaeorum interpellavit me hierosolymis petens et hic clamantes non oportere eum vivere ampliu
då sade festus: »konung agrippa, och alla i andra som ären har tillstädes med oss, i sen här den man för vilkens skull hela hopen av judar, både i jerusalem och här, har legat över mig med sina rop att han icke borde få leva längre.

apud omnes populos urbes atque provincias quocumque regis iussa veniebant mira exultatio epulae atque convivia et festus dies in tantum ut plures alterius gentis et sectae eorum religioni et caerimoniis iungerentur grandis enim cunctos iudaici nominis terror invasera
och i vart hövdingdöme och i var stad, dit konungens befallning och påbud kom, blev glädje och fröjd bland judarna, och de höllo gästabud och högtid. och många ur de främmande folken blevo judar, ty förskräckelse för judarna hade fallit över dem.