Şunu aradınız:: insidia (Latince - İsveççe)

cui respondimus pacifici sumus nec ullas molimur insidia
men vi sade till honom: 'vi äro redliga män och inga spejare;

si per odium quis hominem inpulerit vel iecerit quippiam in eum per insidia
likaledes om någon av hat stöter till en annan, eller med berått mod kastar något på honom; så att han dör,

et congregati omnes pariter ut venirent et pugnarent contra hierusalem et molirentur insidia
och de sammansvuro sig allasammans att gå åstad och angripa jerusalem och störa folket i deras arbete.

rex autem syriae pugnabat contra israhel consiliumque iniit cum servis suis dicens in loco illo et illo ponamus insidia
och konungen i aram låg i krig med israel. men när han rådförde sig med sina tjänare och sade: »på det och det stället vill jag lägra mig»,

sagitta vulnerans lingua eorum dolum locuta est in ore suo pacem cum amico suo loquitur et occulte ponit ei insidia
deras tunga är en mördande pil; vad den talar är svek. med munnen tala de vänligt till sin nästa, men i hjärtat lägga de försåt för honom.

quod cum vidisset rex ahi festinavit mane et egressus est cum omni exercitu civitatis direxitque aciem contra desertum ignorans quod post tergum laterent insidia
när konungen i ai såg detta, skyndade sig männen i staden, han själv med allt sitt folk, och drogo bittida om morgonen ut till strid mot israel, bort till den utsedda platsen, framför hedmarken; han själv visste nämligen icke att ett bakhåll var lagt mot honom på andra sidan om staden.

nos autem ipsi armati et accincti pergemus ad proelium ante filios israhel donec introducamus eos ad loca sua parvuli nostri et quicquid habere possumus erunt in urbibus muratis propter habitatorum insidia
själva vilja vi sedan skyndsamt väpna oss och gå åstad i spetsen för israels barn, till dess vi hava fört dem dit de skola. under tiden kunna våra kvinnor och barn bo i de befästa städerna och så vara skyddade mot landets inbyggare.

cumque vidisset regem stantem super gradum in introitu et principes turmasque circa eum omnem quoque populum terrae gaudentem atque clangentem tubis et diversi generis organis concinentem vocemque laudantium scidit vestimenta sua et ait insidiae insidia
där fick hon då se konungen stå vid sin pelare, nära ingången, och hövitsmännen och trumpetblåsarna bredvid konungen, och fick höra huru hela folkmängden jublade och stötte i trumpeterna, och huru sångarna med sina instrumenter ledde hyllningssången. då rev atalja sönder sina kläder och ropade: »sammansvärjning! sammansvärjning!»