Şunu aradınız:: universus (Latince - İsveççe)

venit itaque rex et universus populus cum eo lassus et refocilati sunt ib
när så konungen, med allt folket som följde honom, hade kommit till ajefim, rastade han där.

convenitque universus israhel ad civitatem quasi unus homo eadem mente unoque consili
så församlade sig vid staden alla män i israel, endräktigt såsom en man.

et cognovit universus israhel a dan usque bersabee quod fidelis samuhel propheta esset domin
och hela israel, från dan ända till beer-seba, förstod att samuel var betrodd att vara herrens profet.

convenitque ad regem salomonem universus israhel in mense hethanim in sollemni die ipse est mensis septimu
så församlade sig då till konung salomo alla israels män under högtiden i månaden etanim, det är den sjunde månaden.

tulit autem universus populus iudae azariam annos natum sedecim et constituerunt eum regem pro patre eius amasi
och allt folket i juda tog asarja som då var sexton år gammal, och gjorde honom till konung i hans fader amasjas ställe.

cumque transisset universus populus et rex iordanem osculatus est rex berzellai et benedixit ei et ille reversus est in locum suu
därefter gick allt folket över jordan, och konungen själv gick också över. och konungen kysste barsillai och tog avsked av honom. sedan vände denne tillbaka hem igen.

et non audivit iohanan filius caree et omnes principes bellatorum et universus populus vocem domini ut maneret in terra iud
och varken johanan, kareas son, eller någon av krigshövitsmännen eller någon av folket ville höra herrens röst och stanna kvar i juda land.

et universus israhel audivit huiuscemodi famam percussit saul stationem philisthinorum et erexit se israhel adversum philisthim clamavit ergo populus post saul in galgal
så fick hela israel höra omtalas att saul hade dräpt filistéernas fogde, och att israel därigenom hade blivit förhatligt för filistéerna. och folket bådades upp att följa saul till gilgal.

cumque persequerentur aegyptii vestigia praecedentium reppererunt eos in castris super mare omnis equitatus et currus pharaonis et universus exercitus erant in ahiroth contra beelsepho
och egyptierna, alla faraos hästar, vagnar och ryttare och hela hans här, förföljde dem och hunno upp dem, där de voro lägrade vid havet, vid pi-hahirot, framför baal-sefon.

audierunt ergo omnes principes et universus populus qui inierant pactum ut dimitteret unusquisque servum suum et unusquisque ancillam suam liberos et ultra non dominarentur in eis audierunt igitur et dimiserun
och detta hörsammades av alla furstarna och allt folket, av dem som hade varit med om förbundet och lovat att var och en skulle släppa sin träl och sin trälinna fria, så att han icke mer skulle hava dem till trälar; de hörsammade det och släppte dem.

et timuit omnis populus nimis dominum et samuhelem dixitque universus populus ad samuhel ora pro servis tuis ad dominum deum tuum ut non moriamur addidimus enim universis peccatis nostris malum ut peteremus nobis rege
och allt folket sade till samuel: »bed för dina tjänare till herren, din gud, att vi icke må dö, eftersom vi till alla våra andra synder ock hava lagt det onda att vi hava begärt att få en konung.»

populus autem universus rege duriora dicente sic locutus est ad eum non est nobis pars in david neque hereditas in filio isai revertere in tabernacula tua israhel tu autem pasce domum tuam david et abiit israhel in tabernacula su
då nu hela israel förnam att konungen icke ville höra på dem, gav folket konungen detta svar: »vad del hava vi i david? ingen arvslott hava vi i isais son. israel drage hem, var och en till sin hydda. se nu själv om ditt hus, du david.» därefter drog hela israel hem till sina hyddor.

fecerunt igitur levitae et universus iuda iuxta omnia quae praeceperat ioiadae pontifex et adsumpserunt singuli viros qui sub se erant et veniebant per ordinem sabbati cum his qui iam impleverant sabbatum et egressuri erant siquidem ioiadae pontifex non dimiserat abire turmas quae sibi per singulas ebdomadas succedere consueveran
leviterna och hela juda gjorde allt vad prästen jojada hade bjudit dem, var och en av dem tog sina män, både de som skulle inträda i vakthållningen på sabbaten och de som skulle avgå därifrån på sabbaten, ty prästen jojada lät ingen avdelning vara fri ifrån tjänstgöring.