Şunu aradınız:: possessio (Latince - İsveççe)

possessio
besittning

haec est possessio tribus filiorum iuda per cognationes sua
detta var nu juda barns stams arvedel, efter deras släkter.

suburbana autem eorum non venient quia possessio sempiterna es
och ett fält som är utmark omkring någon av deras städer får icke säljas, ty det är deras evärdliga besittning.

haec est possessio filiorum aser per cognationes suas urbes et viculi earu
detta var asers barns stams arvedel, efter deras släkter, de nämnda städerna med sina byar.

haec est possessio filiorum isachar per cognationes suas urbes et viculi earu
detta var isaskars barns stams arvedel, efter deras släkter, städerna med sina byar.

adnuntiat de ea amico suo quod possessio eius sit et ad eam possit ascender
budskap om honom bär hans dunder; själva boskapen bebådar hans antåg.

haec est possessio tribus filiorum nepthali per cognationes suas urbes et viculi earu
detta var naftali barns stams arvedel efter deras släkter, städerna med sina byar.

et erit idumea possessio eius hereditas seir cedet inimicis suis israhel vero fortiter age
edom skall han få till besittning till besittning seir -- sina fienders länder. ty israel skall göra mäktiga ting;

quia cum iobelei venerit dies sanctificatus erit domino et possessio consecrata ad ius pertinet sacerdotu
utan när åkern frånträdes på jubelåret, skall den vara helgad åt herren, likasom en tillspillogiven åker; hans arvsbesittning tillfaller då prästen.

at ille respondit tu nosti quomodo servierim tibi et quanta in manibus meis fuerit possessio tu
han svarade honom: »du vet själv huru jag har tjänat dig, och vad det har blivit av din boskap under min vård.

erit autem eis hereditas ego hereditas eorum et possessionem non dabitis eis in israhel ego enim possessio eoru
och deras arvedel skall bestå däri att jag själv skall vara deras arvedel. och i skolen icke giva dem någon besittning i israel, ty jag själv är deras besittning.

atque ita emundabitur vestra possessio me commorante vobiscum ego enim sum dominus qui habito inter filios israhe
i skolen icke orena landet där i bon, det i vars mitt jag har min boning, ty jag, herren, har min boning mitt ibland israels barn.

de familia manasse qui fuit filius ioseph et possessio quae illis fuerat adtributa mansit in tribu et familia patris earu
de blevo alltså gifta inom manasses, josefs sons, barns släkter, och deras arvedel stannade så kvar inom deras fädernesläkts stam.

atque ita fiet ut cum iobeleus id est quinquagesimus annus remissionis advenerit confundatur sortium distributio et aliorum possessio ad alios transea
när sedan jubelåret inträder för israels barn, bliver deras arvedel lagd till den stams arvedel, som de komma att tillhöra, men från vår fädernestams arvedel tages deras arvedel bort.»

et sela eleph et iebus quae est hierusalem gabaath et cariath civitates quattuordecim et villae earum haec est possessio filiorum beniamin iuxta familias sua
sela, elef, jebus, det är jerusalem, gibeat och kirjat -- fjorton städer med sina byar. detta var nu benjamins barns arvedel, efter deras släkter.

ad quos iosue ait si populus multus es ascende in silvam et succide tibi spatia in terra ferezei et rafaim quia angusta est tibi possessio montis ephrai
då svarade josua dem: »om du är ett för talrikt folk, så drag upp till skogsbygden och röj dig där mark i perisséernas och rafaéernas land, eftersom efraims bergsbygd är dig för trång.»

erat autem vir quispiam in solitudine maon et possessio eius in carmelo et homo ille magnus nimis erantque ei oves tria milia et mille caprae et accidit ut tonderetur grex eius in carmel
i maon fanns då en man som hade sin boskapsskötsel i karmel, och den mannen var mycket rik; han ägde tre tusen får och ett tusen getter. och han höll just då på att klippa sina får i karmel.

veneruntque in conspectu eleazari sacerdotis et iosue filii nun et principum dicentes dominus praecepit per manum mosi ut daretur nobis possessio in medio fratrum nostrorum deditque eis iuxta imperium domini possessionem in medio fratrum patris earu
dessa trädde fram inför prästen eleasar och josua, nuns son, och stamhövdingarna och sade: »herren bjöd mose att giva oss en arvedel bland våra bröder.» då gav man dem, efter herrens befallning, en arvedel bland deras faders bröder.