Şunu aradınız:: solis (Latince - İsveççe)

dies solis
söndag

solis occasus
solnedgång

de pomis fructuum solis ac luna
med solens ädlaste alster och månvarvens ädlaste frukter,

a solis ortu et occasu et ab aquilone et mar
saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.

a solis ortu usque ad occasum laudabile nomen domin
gods och rikedom skall finnas i hans hus, och hans rättfärdighet består evinnerligen.

quibus solis data est terra et non transibit alienus per eo
ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:

nec vobis solis ego hoc foedus ferio et haec iuramenta confirm
och det är icke med eder allenast som jag i dag sluter detta förbund, detta edsförbund,

si pignus a proximo tuo acceperis vestimentum ante solis occasum redde e
har du av din nästa tagit hans mantel i pant, så skall du giva den tillbaka åt honom, innan solen går ned;

et non revertetur priusquam ad vesperam lavetur aqua et post solis occasum regredietur in castr
och mot aftonen skall han bada sig i vatten, och när solen går ned, får han gå in i lägret. --

alia claritas solis alia claritas lunae et alia claritas stellarum stella enim ab stella differt in claritat
en härlighet har solen, en annan härlighet har månen, åter en annan härlighet hava stjärnorna; ja, den ena stjärnan är icke lik den andra i härlighet. --

die media in via vidi rex de caelo supra splendorem solis circumfulsisse me lumen et eos qui mecum simul eran
fick jag under min färd, o konung, mitt på dagen se ett sken från himmelen, klarare än solens glans, kringstråla mig och mina följeslagare.

et si necesse fuerit ut portet quippiam horum mortuum lavabit vestimenta sua et inmundus erit usque ad solis occasu
och var och en som har burit bort någon sådan död kropp skall två sina kläder och vara oren ända till aftonen:

et timebunt qui ab occidente nomen domini et qui ab ortu solis gloriam eius cum venerit quasi fluvius violentus quem spiritus domini cogi
så skall herrens namn bliva fruktat i väster och hans härlighet, där solen går upp. när fienden bryter fram lik en ström, skall herrens andedräkt förjaga honom.

a deserto et libano usque ad fluvium magnum eufraten omnis terra hettheorum usque ad mare magnum contra solis occasum erit terminus veste
från öknen till libanon däruppe och ända till den stora floden, floden frat, över hetiternas land och ända till stora havet västerut skall edert område sträcka sig.

abstulit quoque equos quos dederant reges iudae soli in introitu templi domini iuxta exedram nathanmelech eunuchi qui erat in farurim currus autem solis conbusit ign
och han skaffade bort de hästar som juda konungar hade invigt åt solen och ställt upp så, att man icke kunde gå in i herrens hus, vid hovmannen netan-meleks kammare i parvarim; och solens vagnar brände han upp i eld.

ab ortu enim solis usque ad occasum magnum est nomen meum in gentibus et in omni loco sacrificatur et offertur nomini meo oblatio munda quia magnum nomen meum in gentibus dicit dominus exercituu
från solens uppgång ända till dess nedgång är ju mitt namn stort bland folken, och överallt frambäras rökoffer och rena offergåvor åt mitt namn; ja, mitt namn är stort bland folken, säger herren sebaot.

et dixi eis non aperiantur portae hierusalem usque ad calorem solis cumque adhuc adsisterent clausae portae sunt et oppilatae et posui custodes de habitatoribus hierusalem singulos per vices suas et unumquemque contra domum sua
och jag sade till dem: »jerusalems portar må icke öppnas, förrän solen är högt uppe; och medan vakten ännu står kvar, skall man stänga dörrarna och sätta bommarna för. och i skolen ställa ut vakter av jerusalems invånare, var och en på hans post, så att envar får stå framför sitt eget hus.»

et elevavit me spiritus et introduxit me ad portam domus domini orientalem quae respicit solis ortum et ecce in introitu portae viginti quinque viri et vidi in medio eorum hiezoniam filium azur et pheltiam filium banaiae principes popul
och en andekraft lyfte upp mig och förde mig till östra porten på herrens hus, den som vetter åt öster. där fick jag se tjugufem män stå vid ingången till porten; och jag såg bland dem jaasanja, assurs son, och pelatja, benajas son, som voro furstar i folket.

donec det requiem dominus fratribus vestris sicut et vobis dedit et possideant ipsi quoque terram quam dominus deus vester daturus est eis et sic revertemini in terram possessionis vestrae et habitabitis in ea quam vobis dedit moses famulus domini trans iordanem contra solis ortu
till dess att herren har låtit edra bröder komma till ro såväl som eder, när också de hava tagit i besittning det land som herren, eder gud, vill giva dem. sedan mån i vända tillbaka till det land som skall vara eder besittning; det mån i då taga i besittning, det land som herrens tjänare mose har givit eder här på andra sidan jordan, på östra sidan.»