Şunu aradınız:: mitt liv min tid (İsveççe - Latince)

mitt liv min kärlek
vita mea

»om jag än bidar min tid, så dömer jag dock rätt.
et factus est in pace locus eius et habitatio eius in sio

ryck icke min själ bort med syndare, icke mitt liv med de blodgiriga,
ne avertas faciem tuam a me ne declines in ira a servo tuo adiutor meus esto ne derelinquas me neque dispicias me deus salvator meu

du utför, herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
res iudicasti domine causam animae meae redemptor vitae mea

så förfölje fienden min själ och tage henne fatt och trampe mitt liv till jorden och lägge min ära i stoftet. sela.
persequatur inimicus animam meam et conprehendat et conculcet in terra vitam meam et gloriam meam in pulverem deducat diapsalm

ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.
quoniam confirmata est super nos misericordia eius et veritas domini manet in saeculu

se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
ecce enim ut facta est vox salutationis tuae in auribus meis exultavit in gaudio infans in utero me

hör, o gud, min röst, när jag klagar, bevara mitt liv, ty fienden förskräcker mig.
te decet hymnus deus in sion et tibi reddetur votum in hierusale

så tag nu, herre, mitt liv ifrån mig; ty jag vill hellre vara död än leva.»
et nunc domine tolle quaeso animam meam a me quia melior est mihi mors quam vit

ty han förlossade min själ, så att den undslapp graven, och mitt liv får nu med lust skåda ljuset.»
liberavit animam suam ne pergeret in interitum sed vivens lucem videre

se, fienden förföljer min själ, han trampar mitt liv till jorden; han lägger mig i mörker såsom de längesedan döda.
domine quid est homo quia innotuisti ei aut filius hominis quia reputas eu

hurudant mitt liv allt ifrån ungdomen har varit, det veta alla judar, ty jag har ju från tidiga år framlevat det bland mitt folk och i jerusalem.
et quidem vitam meam a iuventute quae ab initio fuit in gente mea in hierosolymis noverunt omnes iudae

må de komma på skam och blygas, som stå efter mitt liv; må de vika tillbaka och varda utskämda, som hava ont i sinnet mot mig.
verba oris eius iniquitas et dolus noluit intellegere ut bene agere

herre, sådant länder till liv, min ande har i allo sitt liv därav. och så helar du mig -- ja, giv mig liv!
domine sic vivitur et in talibus vita spiritus mei corripies me et vivificabis m

petrus sade till honom: »herre, varför kan jag icke följa dig nu? mitt liv vill jag giva för dig.»
dicit ei petrus quare non possum sequi te modo animam meam pro te pona

därefter sade jakob till laban: »giv mig min hustru, ty min tid är nu förlupen; låt mig gå in till henne.»
dixitque ad laban da mihi uxorem meam quia iam tempus expletum est ut ingrediar ad ea

peniel, »ty», sade han, »jag har sett gud ansikte mot ansikte, och dock har mitt liv blivit räddat».
vocavitque iacob nomen loci illius phanuhel dicens vidi deum facie ad faciem et salva facta est anima me

min hydda ryckes upp och flyttas bort ifrån mig såsom en herdes tält. jag har vävt mitt liv till slut såsom en vävare sin väv, och jag skäres nu ned från bommen; innan dagen har gått över till natt, är du färdig med mig.
generatio mea ablata est et convoluta est a me quasi tabernaculum pastorum praecisa est velut a texente vita mea dum adhuc ordirer succidit me de mane usque ad vesperam finies m

Åter sände han åstad en tredje underhövitsman med femtio man och denne tredje underhövitsman drog ditupp, och när han kom fram, föll han ned på sina knän för elia och bad honom och sade till honom: »du gudsman, låt mitt liv och dessa dina femtio tjänares liv vara något aktat i dina ögon.
iterum misit principem quinquagenarium tertium et quinquaginta qui erant cum eo qui cum venisset curvavit genua contra heliam et precatus est eum et ait homo dei noli despicere animam meam et animam servorum tuorum qui mecum sun