您搜索了: industritillgångar (瑞典语 - 丹麦语)

privatiseringen har återupptagits i stor skala och såväl mark som återstående större industritillgångar ingår i processen.
privatiseringsprocessen er atter gået i gang i stort omfang, og heri indgår jord og tilbageværende større industriaktiver.

tack vare de tre institutionernas gemensamma ansträngningar har unionen alltså lyckats med att förse sig själv med ett kraftfullt instrument för att ta till vara på sin forskningspotential och sina industritillgångar till gagn för européerna .
takket være de tre institutioners fælles indsats er det altså lykkedes for unionen at få et stærkt instrument til at udnytte sit videnskabelige potentiale og industriressourcer til gavn for europæerne.

den franska regeringen verkställde 1994 ett kapital­tillskott till förmån för crédit lyonnais som omfattar ett statligt stödbelopp på 4,9 miljarder ff och har för avsikt att överta ansvaret för ris­ker upp till 50 miljarder ff med avseende på den omstruktureringsplan som lades fram 1995. denna plan skall löpa under 20 år och före­skriver att alla industritillgångar skall avyttras,
det er en forudsætning for ordningernes godkendelse, at der i overensstemmelse med rammebestemmelserne for statsstøtte til redning og omstrukturering af kriseramte virksomheder udarbejdes en udførlig rednings- og omstruktureringsplan, som gør det muligt inden for en rimelig frist at genoprette virksomhedernes konkurrenceevne.

allmän bakgrund efter rosornas revolution i november 2003 har en omfattande ekonomisk reformprocess inletts i georgien med målsättningen att få igång tillväxten, förbättra företagsklimatet och minska fattigdomen. stor vikt har lagts vid att bekämpa korruptionen och stärka rättsstatsprincipen. trots de framsteg som hittills har gjorts står georgien fortfarande inför ett avsevärt underskott i bytesbalansen och en hög offentlig skuldkvot, som visserligen gradvis minskar men ändå utgör en tung börda i budgeten. underskottet i bytesbalansen beräknas öka under 2005 till cirka 12% av bnp (7,6% under 2004) p.g.a. ett kraftigt importbehov i samband med pipelinebyggnation och andra investeringsprojekt, för att sedan sjunka till cirka 7% under 2006. planerade privatiseringsavtal förmodas ge ett påtagligt inflöde av privat kapital som kan finansiera det ökade underskottet i bytesbalansen. den offentliga utlandsskulden och de offentligt garanterade lånen låg relativt stabilt i nominella termer kring 1,85 miljarder usd, vilket motsvarar 36% av bnp vid slutet av 2004. den inhemska offentliga skulden, som består av statsskuldväxlar och skulder till georgiens centralbank, uppgick till 9% av bnp år 2004. räntebetalningar och amorteringar utgjorde ungefär 13% av de offentliga utgifterna under 2004, vilket motsvarar 2,5% av bnp. de inhemska eftersläpande betalningarna, som sammanlagt uppgick till nästan 5% av bnp före rosornas revolution, förmodas vara helt återbetalda vid slutet av 2006. den reala bnp-tillväxten var 6,2% under 2004 och förmodas växa med 8,5% under 2005 (bnp-tillväxten var 6,8% på årsbasis under det första halvåret 2005). eftersom den stimulans som byggandet av olje-och gaspipeliner innebär i nuläget med tiden kommer att avta, måste strukturreformerna upprätthållas för att främja en stabil tillväxt i ekonomin. inflationen på årsbasis har ökat något och nådde 7,5% i slutet av 2004. myndigheternas målsättning är en inflation på 7% i slutet av 2005 för detta krävs en noggrann styrning av statens skönsmässiga utgifter förutom att centralbanken upprätthåller en tillräckligt stram valutapolitik. de offentliga finanserna förbättrades avsevärt under 2004, men man har beslutat om en mer expansiv politik för 2005. under 2004 lyckades regeringen öka skatteinkomsterna med imponerande fyra procentenheter av bnp (från 14,5 till 18,2% av bnp), vilket avspeglar de georgiska myndigheternas anmärkningsvärda kamp mot korruptionen. följden blev att den offentliga sektorn uppvisade ett överskott på 2,3% av bnp baserat på åtaganden, medan betalningen av eftersläpande utgifter ledde till ett underskott på 0,2% i likvida medel. under 2005 planeras kraftiga utgiftsökningar mot bakgrund av de förväntade privatiseringsinkomsterna. den offentliga sektorns underskott förväntas stiga till 4,8% av bnp på kontantbasis. till följd av att investerarnas förtroende ökat igen har räntan på statsskuldväxlar fallit till omkring 10% från mer än 50% mot slutet av 2003. strukturreformerna är inriktade på att förbättra företagsklimatet, minska det delvis statsfinansierade underskottet i energisektorns finanser och bekämpa fattigdomen. den nya uppstramade skattelagstiftningen som trädde i kraft i januari 2005 var en av den nya regeringens första större reformer i syfte att förbättra företagsklimatet. en ny tullagstiftning är under utarbetande och en genomgång av licenssystemet är också på gång. det gjordes drastiska nedskärningar i den offentliga förvaltningen under de inledande skedena av den nya reformprocessen, vilket banade väg för högre löner inom den offentliga sektorn. privatiseringen har återupptagits i stor skala och såväl mark som återstående större industritillgångar ingår i processen. det svåraste som återstår att ta itu med är förmodligen att återuppliva energisektorns tekniska och ekonomiska bärkraft. de delvis statsfinansierade förlusterna inom kraftindustrin uppskattas till cirka 4,5% av bnp. då den del av befolkningen som lever under gränsen för existensminimum ligger kvar på nästan samma nivå, 52,5%, utgör fattigdomsbekämpning en central del av regeringens reformprogram för socialt skydd, hälsa och utbildning, som bygger på en förbättrad ekonomisk bas. den georgiska strategin för att bekämpa fattigdomen (genom programmet för ekonomisk utveckling och minskad fattigdom, edprp) lades fram av den förra regeringen för internationella utvecklingsfondens och internationella valutafondens styrelser i september 2003. inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken kommer förbindelserna mellan eu och georgien att bli tätare genom en ökad ekonomisk integration. bland de prioriterade områdena i handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken, som skall avtalas mellan eu och georgien, förväntas det ingå makroekonomisk stabilitet, åtgärder för att förbättra investeringsklimatet samt tillnärmning till eu på lagstiftningsområdet. internationella valutafondens (imf) styrelse godkände i juni 2004 en treårig åtgärd inom ramen för mekanismen för fattigdomsminskning och ökad tillväxt (prgf) på sammanlagt 98 miljoner sdr. därefter godkände fordringsägarna i parisklubben i juli 2004 en omstrukturering av georgiens bilaterala offentliga skulder enligt de så kallade houston-villkoren. med avtalen i parisklubben konsolideras ungefär 160 miljoner usd i bilaterala offentliga skulder som georgien ådragit sig före november 1999. dessa skulder består av amorteringar som har förfallit eller kommer att förfalla under perioden juni 2004 – december 2006. georgiens nya regering fick starkt stöd av världssamfundet även på givarkonferensen som kommissionen och världsbanken ledde i juni 2004. på denna konferens utlovade kommissionen ett sammanlagt bistånd på 125 miljoner euro, inklusive ett preliminärt belopp på 33,5 miljoner euro i form av makroekonomiskt stöd under 2005–2006, under förutsättning att eu:s medlemsstater godkände det. under perioden 1998–2004 beviljade gemenskapen georgien exceptionellt finansiellt stöd i form av lån på 110 miljoner euro (utbetalat i juli 1998 efter att georgien hade betalat av förfallna skulder på 131 miljoner euro till gemenskapen) och ett bidrag på sammanlagt 65 miljoner euro (av vilka endast 31,5 miljoner euro hade avsatts och utbetalats vid slutet av 2004). under större delen av denna period hade georgiens myndigheter antingen inte något fungerande finansieringsavtal med imf eller, när det imf-stödda programmet löpte enligt planerna, så uppfyllde de inte gemenskapens alla specifika villkor rörande strukturreformerna. fram till och med rosornas revolution i november 2003 var den politiska situationen ogynnsam för reformer. följden blev att kommissionen inte kunde betala ut stödets bidragsdel som planerat och därmed är georgiens utestående skuld till gemenskapen (85,5 miljoner euro) fortfarande mycket högre än de målsättningar som fastställdes när det exceptionella finansiella stödet förbereddes. efter det politiska systemskiftet i slutet av 2003 inledde den nya regeringen ett energiskt anpassnings-och reformprogram. bland de viktigaste punkterna i regeringens ekonomisk-politiska program ingår att konsolidera budgeten och främja sund förvaltning av de offentliga finanserna, omstrukturera och reformera den offentliga förvaltningen, blåsa nytt liv i privatiseringen samt rehabilitera energisektorn. avgörande åtgärder har vidtagits i kampen mot korruption och skattefusk. en ny liberal skattelagstiftning har varit i kraft sedan januari 2005 och regeringen har ytterligare åtgärder för att förbättra företagsklimatet på sin dagordning. den makroekonomiska stabiliteten har bibehållits genom solid tillväxt och dämpad inflation. denna reformsatsning bådar gott inför genomförandet av strategin för att bekämpa fattigdomen. mot bakgrund av dessa lovvärda förbättringar i det övergripande ekonomiskpolitiska klimatet anser kommissionen det lämpligt att tilldela georgien makroekonomiskt stöd i form av bidrag genom omprogrammering av det outnyttjade bidragsbeloppet på 33,5 miljoner euro. -
120 -generel baggrund efter revolutionen i november 2003 er der iværksat en gennemgribende økonomisk reformproces i georgien med henblik på at genoprette væksten, forbedre erhvervsmiljøet og mindske fattigdommen. der er blevet lagt særlig vægt på at bekæmpe korruption og at styrke retsstaten. på trods af de hidtidige fremskridt står georgien fortsat over for et stort underskud på de løbende poster og et højt gældsniveau i forhold til bnp, som i høj grad tynger budgettet, selv om det gradvis falder. underskuddet på de løbende poster forventes i 2005 at stige til omkring 12% af bnp (7,6% i 2004) som følge af stor importefterspørgsel inden for rørledninger og andre investeringsprojekter. underskuddet forventes at falde tilbage til omkring 7% i 2006. forventede privatiseringsprojekter kan give en væsentlig kapitaltilstrømning, som kan være med til at finansiere underskuddet på de løbende poster. den eksterne og statsgaranterede gæld ligger nominelt forholdsvis stabilt på omkring 1,850 mia. usd, svarende til 36% af bnp ultimo 2004. den indenlandske offentlige gæld, som består af statsgældsbeviser og gæld til georgiens nationalbank, udgjorde 9% af bnp i 2004. renteudgifter og -afdrag udgjorde cirka 13% af de offentlige udgifter i 2004, hvilket svarer til 2,5% af bnp. ubetalte indenlandske udgifter, som svarede til næsten 5% af bnp før revolutionen, forventes at være fuldt ud betalt inden udgangen af 2006. den reale bnp-vækst udgjorde 6,2% i 2004 og forventes at nå 8,5% i 2005 (i første halvår af 2005 udgjorde bnp-væksten 6,8% på årsbasis). da den nuværende impuls fra opførelsen af olie-og gasrørledninger gradvis vil forsvinde, er det nødvendigt at opretholde strukturreformerne, så den kraftige økonomiske vækst støttes. på årsbasis er inflationen steget noget og lå på 7,5% ved udgangen af 2004. for 2005 satser myndighederne på at nå en inflation på 7% ved årets udgang. dette kræver forsigtig styring af statens diskretionære forbrug, samtidig med at nationalbanken opretholder en tilpas stram pengepolitik. de finansielle resultater blev forbedret væsentligt i 2004, men der er truffet beslutning om en mere ekspansiv politik for 2005. i 2004 lykkedes det regeringen at øge skatteindtægterne med ikke mindre end 4 procentpoint af bnp (fra 14,5 til 18,2% af bnp), hvilket understreger de georgiske myndigheders bemærkelsesværdige kamp mod korruption. af denne årsag udviste statsfinanserne et overskud på 2,3% af bnp på bevillingsbasis, mens der på kontantbasis var et underskud på 0,2% som følge af efterbetaling af udgifter. for 2005 er der planer om væsentlige udgiftsstigninger på baggrund af forventede privatiseringsindtægter. det offentlige underskud forventes at stige til 4,8% af bnp på kontantbasis. som følge af øget investortillid er den effektive rente på statsgældsbeviser faldet til omkring 10% fra over 50% i slutningen af 2003. formålet med strukturreformerne er hovedsageligt at styrke erhvervsmiljøet, at mindske underskuddet i energisektoren, der delvis er statsfinansieret, og at bekæmpe fattigdommen. den nye strømlinede skattelovgivning, som fik virkning i januar 2005, var en af de første større reformer, som den nye regering satte i værk med henblik på at forbedre erhvervsmiljøet. en ny toldlov er under forberedelse, og der barsles ligeledes med en dybtgående reform af licenssystemet. der er foretaget væsentlige nedskæringer i embedsstanden i de indledende faser af den nye reformproces, hvilket har givet mulighed for højere lønninger i den offentlige sektor. privatiseringsprocessen er atter gået i gang i stort omfang, og heri indgår jord og tilbageværende større industriaktiver. at genoprette energisektorens tekniske og finansielle bæredygtighed er muligvis den største udfordring. det vurderes, at de delvis statsfinansierede tab i energisektoren udgør omkring 4,5% af bnp. da den del af befolkningen, der lever under fattigdomsgrænsen, stort set er uændret på 52,5%, står bekæmpelse af fattigdommen centralt på regeringens reformprogram for social beskyttelse, sundhed og uddannelse, der er baseret på et forbedret økonomisk grundlag. georgiens strategi til bekæmpelse af fattigdommen (program for økonomisk udvikling og bekæmpelse af fattigdom) blev fremlagt af den tidligere regering for ida's og imf's direktion i september 2003. hvad angår eu's naboskabspolitik, er det overvejende sandsynligt, at forbindelserne mellem eu og georgien vil blive tættere på grund af mere økonomisk integration. i handlingsplanen for europæisk naboskab, som skal aftales mellem eu og georgien, forventes der blandt prioritetsområderne at indgå makroøkonomisk stabilitet, foranstaltninger til forbedring af investeringsklimaet samt lovgivnings-og reguleringsmæssig tilnærmelse til eu. i juni 2004 godkendte den internationale valutafond (imf) en treårig ordning efter fattigdomsbekæmpelses-og vækstfaciliteten (poverty reduction and growth facility, prgf) på i alt 98 mio. sdr. derefter godkendte kreditorerne i paris-klubben i juli 2004 en omlægning af georgiens bilaterale statsgæld på houston-vilkårene. med aftalen i paris-klubben bliver der konsolideret omkring 160 mio. usd, som er forfaldne på bilateral statsgæld, som georgien har optaget før november 1999, og som består af ubetalte fordringer og gæld, der forfalder til betaling mellem juni 2004 og december 2006. georgiens nye regering fik også kraftig opbakning fra det internationale samfund på en bidragsyderkonference, der blev afholdt i juni 2004 med europa-kommissionen og verdensbanken i formandsstolen. på denne konference lovede kommissionen samlet bistand på i alt 125 mio. eur, herunder et vejledende beløb på 33,5 mio. eur i form af makrofinansiel bistand for 2005/2006, hvilket dog skulle godkendes af medlemsstaterne. i årene 1998-2004 bevilgede kommissionen ekstraordinær bistand til georgien i form af et lån på 110 mio. eur (udbetalt i juli 1998, efter at georgien havde afregnet udeståender på 131 mio. eur til fællesskabet) og samlet støtte på 65 mio. eur (hvoraf kun 31,5 mio. eur var blevet tildelt og udbetalt ved udgangen af 2004). i det meste af denne periode havde de georgiske myndigheder ingen færdig finansieringsordning med imf, eller de opfyldte ikke alle specifikke ef-betingelser om struktur reformer, mens det imf-støttede program var gældende. den politiske situation opfordrede ikke til reformer før revolutionen i november 2003. kommissionen var derfor ikke i stand til at frigive gavedelen af bistanden som oprindeligt planlagt, og georgiens udestående gæld til fællesskabet (85,5 mio. eur) lå således væsentligt over de mål, der var fastsat ved forberedelsen af den ekstraordinære finansielle bistand. efter det politiske systemskifte ved udgangen af 2003 begyndte regeringen på et drastisk justerings-og reformprogram. blandt de væsentligste komponenter i regeringens økonomisk-politiske program indgår finansiel konsolidering og fornuftig styring af de offentlige udgifter, omstrukturering og reform af den offentlige administration, genoptagelse af privatiseringsprocessen og genoprettelse af energisektoren. der er blevet taget afgørende initiativer til bekæmpelse af korruption og skatteunddragelse. en ny liberal skattelov trådte i kraft i januar 2005, og regeringsprogrammet indeholder yderligere foranstaltninger til forbedring af erhvervsmiljøet. den makroøkonomiske stabilitet er blevet opretholdt med solid vækst og lav inflation. denne reformproces lover godt for gennemførelsen af strategien for bekæmpelse af fattigdommen. på grund af disse prisværdige forbedringer i det samlede økonomisk-politiske miljø finder kommissionen det hensigtsmæssigt at tildele georgien makrofinansiel gavebistand ved omprogrammering af det ubevilgede beløb på 33,5 mio. eur. -