Sie suchten nach: kananéerna (Schwedisch - Maori)

alltså bodde aseriterna bland kananéerna, landets gamla inbyggare; ty de fördrevo dem icke.
na ka noho nga aheri ki waenganui o nga kanaani, o nga tangata whenua; no te mea kihai ratou i pei atu i a ratou

men manasse barn kunde icke intaga dessa städer, utan kananéerna förmådde hålla sig kvar där i landet.
otiia kihai i taea e nga tama a manahi te pei nga tangata o aua pa; ko nga kanaani ia i whakamate kia noho tonu i taua whenua

icke heller fördrev efraim de kananéer som bodde i geser, utan kananéerna bodde kvar bland dem där i geser.
kihai ano hoki a eparaima i pei atu i nga kanaani i noho ki ketere: heoi noho ana nga kanaani ki ketere i waenganui i a ratou

då nu israels barn bodde: ibland kananéerna, hetiterna, amoréerna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna,
na ka noho nga tamariki a iharaira ki waenganui o nga kanaani, o nga hiti, o nga amori, o nga perihi, o nga hiwi, o nga iepuhi

när sedan israeliterna blevo de starkare, läto de kananéerna bliva arbetspliktiga under sig; de fördrevo dem icke heller då.
a, no ka kaha haere a iharaira, ka meinga e ratou nga kanaani hei kaihomai takoha, kihai hoki ratou i peia rawatia atu

sebulon fördrev icke invånarna i kitron och invånarna i nahalol, utan kananéerna bodde kvar bland dem, men blevo arbetspliktiga under dem.
kihai a hepurona i pei atu i nga tangata o kitirono; i nga tangata ano hoki o naharoro: heoi ka noho nga kanaani i waenganui i a ratou, a meinga ana hei kaihomai takoha

och herren hörde israels röst och gav kananéerna i deras hand, och de gåvo dem och deras städer till spillo; så fick stället namnet horma.
a i whakarongo a ihowa ki te reo o iharaira, a homai ana e ia nga kanaani; a tino whakangaromia ana ratou me o ratou pa e ratou: a huaina iho te ingoa o taua wahi ko horema

vidare till kananéerna österut och västerut och till amoréerna, hetiterna, perisséerna och jebuséerna i bergsbygden, så och till hivéerna nedanför hermon, i mispalandet.
ki te kanaani i te rawhiti me te hauauru, ki te amori, ki te hiti, ki te perihi, ki te iepuhi i te whenua pukepuke, ki te hiwi hoki i raro o heremona i te whenua o mihipa

men då nu amalekiterna och kananéerna bo i dalbygden, så vänden eder i morgon åt annat håll bryten upp och tagen vägen mot öknen, åt röda havet till.»
na kei te raorao nga amareki me nga kanaani e noho ana. tahuri atu koutou apopo, haere atu ki te koraha, na te huarahi ki te moana whero

men de fördrevo icke kananéerna som bodde i geser; därför bodde ock kananéerna kvar bland efraims barn, såsom de göra ännu i dag, men de blevo arbetspliktiga tjänare under dem.
a kihai i peia e ratou te kanaani e noho ana i ketere: heoi noho ana te kanaani i waenganui o eparaima a taea noatia tenei ra, a ka meinga hei pononga, hei mahi i nga mahi

ty amalekiterna och kananéerna skola där möta eder, och i skolen falla för svärd; i haven ju vänt eder bort ifrån herren, och herren skall därför icke vara med eder.»
kei reira hoki nga amareki ratou ko nga kanaani, kei mua i a koutou, a ka hinga koutou i te hoari: mo koutou kua tahuri atu i te whai i a ihowa, koia a ihowa te piri ai ki a koutou

så kommo då barnen och togo landet i besittning, och du kuvade för dem landets inbyggare, kananéerna, och gav dessa i deras hand, både konungarna och folken där i landet, så att de gjorde med dem vad de ville.
heoi haere ana nga tamariki, riro ana te whenua i a ratou, a pehia ana e koe ki to ratou aroaro nga tangata whenua, nga kanaani, homai ana e koe ki o ratou ringa, ratou, o ratou kingi, me nga iwi o te whenua, kia meatia ki a ratou ta ratou i pai ai

och var gryta i jerusalem och juda skall vara helgad åt herren sebaot, så att var och en som vill offra kan komma och taga en sådan och koka i den. och ingen kanané skall mer finnas i herren sebaots hus, på den tiden.
ina, ko nga kohua katoa i hiruharama, i a hura, he tapu ki a ihowa o nga mano, a ka haere mai te hunga katoa e patu whakahere ana, ka tango i etahi hei kohua ma ratou: kahore hoki he kanaani a muri ake nei i roto i te whare o ihowa o nga mano i taua ra