Vous avez cherché: befolkningsstrukturen (Suédois - Danois)

avfolkning som en källa till obalans i den regionala befolkningsstrukturen
affolkningen, en kilde til uligevægt for den regionale befolkningsstruktur

2.10 brottslighetens volym och mönster påverkas av befolkningsstrukturen.
2.10 kriminalitetens omfang og mønster er afhængig af befolkningsstrukturen.

förändringarna i den europeiska befolkningsstrukturen kommer att få stor inverkan på turismen.
Ændringer i europas demografiske struktur vil få stor betydning for turismen.

hur ser befolkningsstrukturen och befolkningspolitiken ut i dessa områden, som kanske är lavinhotade?
hvordan er bosættelsesstrukturen, bosættelsespolitikken i disse egne, som måske er truet af laviner?

de grundar sig nästan helt och hållet på befolkningsstrukturen nattetid, dvs. på den sovande staden.
de er næsten udelukkende baseret på nattebefolkningen, dvs. på den sovende by.

diskussionen fokuserades på hållbarheten i systemen för social trygghet, den förändrade befolkningsstrukturen och europas konkurrenskraft.
debatten satte fokus på spørgsmålet om bæredygtighed i de sociale sikringssystemer, den demograske udvikling og eu’s konkurrenceevne.

Ålders- och befolkningsstrukturen i europa kommer att förändras på grund av att den förväntade livslängden ökar.
på grund af højere forventet levetid vil alders- og befolkningsstrukturen i europa ændre sig.

3.1.2 förändringen i befolkningsstrukturen har lett till att alla tidigare antaganden om sysselsättningen bland äldre ifrågasätts.
3.1.2 forandringerne i aldersstrukturen har sat spørgsmålstegn ved tidligere antagelser om ældres beskæftigelse.

1.3 förändringen i befolkningsstrukturen är en betydande utmaning för europeiska unionen och för medlemsstaternas region- och lokalförvaltningar.
1.3 forandringerne i befolkningsstrukturen er en stor udfordring for eu og de lokale og regionale myndigheder i medlemsstaterne.

med andra ord, hur kan den nya tekniken, befolkningens ökade rörlighet och den ekonomiska konkurrenskraften förbättra eller försämra livskvaliteten beroende på den socioekonomiska befolkningsstrukturen?
med andre ord, hvordan kan den nye teknologi, befolkningens voksende geografiske mobilitet og erhvervslivets konkurrencesituation forbedre eller forringe livskvaliteten alt efter den socioøkonomiske befolkningsstruktur?

det finns många områden som berörs av förändringarna i befolkningsstrukturen, men här tar vi endast upp de områden där det finns ett särskilt stort innovationsbehov och därmed också ett större behov av tvärvetenskaplig forskning.
af de mange områder, der berøres af den ændrede befolkningsstruktur, nævner vi her kun dem, hvor der består et særligt stort innovationsbehov og dermed også et stort behov for forskning udført i samarbejde mellem forskellige discipliner.

a. för att nå lissabonmålen med fler och kvalitativt bättre arbetstillfällen och social sammanhållning måste den europeiska sociala modellen moderniseras och förstärkas för att bättre kunna hantera förändringarna i befolkningsstrukturen och tillhandhålla de kunskaper och färdigheter som krävs av ett samhälle vars teknik har förändrats.
a. der henviser til, at det for at nå lissabon-målene med flere og kvalitativt bedre job og social samhørighed er nødvendigt at modernisere og styrke den europæiske sociale model for bedre at kunne tage hensyn til ændringer i befolkningens struktur og den viden og de færdigheder, der kræves af et samfund, hvis teknologier har ændret sig,

den ökning av den totala arbetskraftens storlek som noterats för perioden 1985-1995 är ojämnt fördelad mellan könen, medan den ändring som beror på änd­ringar i befolkningsstrukturen är densamma för båda könen men olika stor för de olika åldersgrupperna.
stigningen i den samlede erhvervsaktive befolkning mellem 1985 og 1995 er ikke ligeligt fordelt mellem kønnene, mens det demografiske bidrag, som er ens for de to køn, ikke er det samme for alle aldersgrupper. per.

— bland de äldsta är tendensen den omvända. i de medlemsstater som har den äldsta befolkningsstrukturen kommer denna grupp förmodligen att öka med 10% till 40% i de olika fallen.
— blandt de ældste personer er tendensen den modsatte: i medlemsstater med den ældste aldersstruktur vil antallet vokse med 10%-40%, alt efter hvilke lande der er tale om.

1. utvärderingen efter halva tiden och utvärderingen i efterhand skall ta upp dels de frågor som är specifika för programdokumentet för utveckling av landsbygden, dels de gemensamma utvärderingsfrågor som är relevanta på gemenskapsnivå. de sistnämnda skall omfatta levnadsvillkor och befolkningsstruktur på landsbygden, sysselsättning och inkomster inom och utanför jordbruksföretaget, jordbruksstrukturen, basprodukter från jordbruket, kvalitet, konkurrenskraft, skogsresurser och miljö.
1. midtvejsevalueringen og den efterfølgende evaluering skal vedrøre de spørgsmål, der er specifikke for det pågældende programmeringsdokument for udvikling af landdistrikterne, og de fælles evalueringsspørgsmål, der er relevante på fællesskabsplan. sidstnævnte skal omfatte landbefolkningens levevilkår og struktur, beskæftigelse og indkomst i og uden for landbruget, landbrugsstrukturer, basale landbrugsvarer, kvalitet, konkurrenceevne, skovressourcer og miljø. hvis et fælles evalueringsspørgsmål findes irrelevant for et bestemt programmeringsdokument for udvikling af landdistrikterne, skal dette begrundes.