Je was op zoek naar: adenom i njurtubuli (Zweeds - Engels)

pleomorft adenom i spottkörtel
mixed tumour of the parotid gland

mdr-1-transport i njurtubuli)
transport in the renal tubules)

detta minskar risken för utfällning av urinsyrakristaller i njurtubuli.
tumour lysis can also result in hyperphosphataemia, hyperkalaemia and hypocalcaemia.

adenom i njurtubuli uppträdde hos hanråttor som behandlats med risperdal consta i dosen 40 mg/ kg/ 2 veckor.
renal tubular adenomas occurred in male rats treated with risperdal consta at 40 mg/ kg/ 2 weeks.

hyperplasi i njurtubuli sågs hos råttor vid livstidsdosering (2-årig studie).
renal tubular hyperplasia was observed in rats with life time dosing (2-year study).

Återbildning av epitel i njurtubuli, vilket tyder på skada, sågs hos alla djurslag.
renal tubule epithelial regeneration, suggestive of injury, was observed in all species.

akut njursvikt, njursvikt, ökad nivå av kreatinin i blodet acidos i njurtubuli, interstitiell nefrit
acute renal failure, renal failure, blood creatinine increased renal tubular acidosis, interstitial nephritis

14 i karcinogenitetsstudier på mus sågs dosrelaterad hyperplasi i ecl celler i magsäcken samt levertumörer och adenom i testiklarna.
in mouse carcinogenicity studies dose-related gastric ecl cell hyperplasia developed as well as liver tumours and adenoma of rete testis.

hos mus utvecklades dosrelaterad hyperplasi av ecl- celler i ventrikeln liksom levertumörer och adenom i rete testis.
in mice dose-related gastric ecl cell hyperplasia developed as well as liver tumours and adenoma of rete testis.

baserat på prekliniska och kliniska mekanistiska studier anses leydigcelltumörerna, tumörerna i njurtubuli och feokromocytomen vara specifika för råttor.
based on preclinical and clinical mechanistic studies, leydig cell tumours, renal tubule tumours and pheochromocytomas are considered to be rat-specific.

effekten av ritonavir på mdr- 1- transport i njurtubuli är en mekanism som föreslagits för de ökade plasmakoncentrationerna av tenofovir.
ritonavir effect on mdr-1 transport in renal tubuli has been a proposed mechanism for increased plasma concentrations of tenofovir.

en njurfunktionsstudie på friska frivilliga visade en sänkning av kreatininclearance utan förändring av glomerulär filtrationshastighet, vilket är i överensstämmelse med en hämning av utsöndringen av kreatinin i njurtubuli.
a renal function study in healthy volunteers demonstrated a reduction in creatinine clearance with no change in glomerular filtration rate consistent with inhibition of renal tubular secretion of creatinine.

de flesta biverkningarna som sågs hos råttungarna liknade de som sågs i studierna av allmäntoxicitet av zonisamid på vuxna råttor, men hyalindroppar i njurtubuli och transitionell hyperplasi sågs endast i studien på ungar.
most adverse effects observed in the juvenile rats were similar to those seen in the repeated-dose toxicity studies of zonisamide in adult rats, but renal tubular hyaline droplets and transitional hyperplasia were observed in the juvenile study only.

den akuta ökningen i plasmanivåer av urinsyra till följd av cellsönderfall vid maligna sjukdomar och under kemoterapi, kan leda till minskad njurfunktion och njursvikt, på grund av utfällning av urinsyrakristaller i njurtubuli.
4 levels of uric acid subsequent to the lysis of large numbers of malignant cells and during cytoreductive chemotherapy may lead to impairment of renal function and renal failure resulting from the precipitation of crystals of uric acid in renal tubules.

en signifikant ökning av incidensen av adenom i de langerhanska cellöarna observerades hos hanråttor som behandlades med guanfacin 5 mg/kg/dag i 102 veckor, men inte hos honråttor.
a significant increase in incidence of adenomas of the pancreatic islet was observed in male rats treated with 5 mg/kg/day guanfacine for 102 weeks but not in female rats.

hos möss ökade incidensen av cancer i njurtubuli vid 75 mg/kg/dag, vid en exponering (auc) som motsvarade den rekommenderade dosen till människa.
in mice, the incidence of renal tubular carcinoma was increased at 75 mg/kg/day, at equivalent exposure (auc) to the recommended human dose.

baserat på auc-exponeringen är the noel på 30 mg/kg/dag för feokromocytom och tumörer i njurtubuli cirka 4,5 gånger exponeringen vid den dagliga kliniska dosen på 300 mg.
based on auc exposure, the noel of 30 mg/kg/day for pheochromocytomas and renal tubular tumours is approximately 4.5 times the exposure at the daily clinical dose of 300 mg.

andra markörer för funktion i njurtubuli (såsom glukosuri hos icke-diabetiker och låga nivåer kalium, fosfat, magnesium eller urat i serum, fosfaturi, aminoaciduri)
other markers of renal tubular function (such as glycosuria in non-diabetics and low levels of serum potassium, phosphate, magnesium or urate, phosphaturia, aminoaciduria)

ryggvärk akut njursvikt, njursvikt, ökad nivå av kreatinin i blodet acidos i njurtubuli, interstitiell nefrit menstruationsrubbningar smärta i brösten pyrexi (feber), asteni, trötthet ödem, smärta, frossa, olustkänsla tungödem, ansiktsödem
pyrexia (fever), asthenia, fatigue oedema, pain, chills, malaise tongue oedema, face oedema