Şunu aradınız:: ispraznosti (Hırvatça - İsveççe)

eto, sve ste sami mogli to vidjeti, što se onda u ispraznosti gubite?"
dock, i haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen i då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?

vidjeh sve što se èini pod suncem: kakve li ispraznosti i puste tlapnje!
när jag nu såg på allt vad som händer under himmelen, se, då var det allt fåfänglighet och ett jagande efter vind.

naklapajuæi naduvene ispraznosti, požudama putenim, razvratnostima mame one što netom odbjegoše od onih koji žive u zabludi.
ty de tala stora ord som äro idel fåfänglighet; och då de nu själva leva i köttsliga begärelser, locka de genom sin lösaktighet till sig människor som med knapp nöd rädda sig undan sådana som vandra i villfarelse.

koliko sanja, toliko i ispraznosti; mnogo rijeèi - isprazna tlapnja. zato boj se boga.
se, där mycken tanklöshet och fåfänglighet är, där är ock en myckenhet av ord. ja, gud må du frukta.

ovo govorim i zaklinjem u gospodinu: ne živite više kao što pogani žive - u ispraznosti pameti njihove:
jag tillsäger eder alltså och uppmanar eder allvarligt i herren, att icke mer vandra såsom hedningarna i sitt sinnes fåfänglighet vandra,

stvorenje je uistinu podvrgnuto ispraznosti - ne po svojoj volji, nego zbog onoga koji ga podvrgnu - ali u nadi.
skapelsen har ju blivit lagd under förgängligheten, icke av eget val, utan för dens skull, som lade den därunder; dock så, att en förhoppning skulle finnas,

"ljudi, što to radite? i mi smo smrtnici, baš kao i vi! navješæujemo vam da se od tih ispraznosti obratite k bogu živomu koji stvori nebo i zemlju, more i sve što je u njima.
och sade: »i män, vad är det i gören? också vi äro människor, av samma natur som i, och vi förkunna för eder evangelium, att i måsten omvända eder från dessa fåfängliga avgudar till den levande guden, 'som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är'.