Şunu aradınız:: abraham (Latince - İsveççe)

abraham
abraham

dixitque abraham ego iurab
abraham sade: »det vill jag lova dig.»

at ille servus inquit abraham su
då sade han: »jag är abrahams tjänare.

adoravit abraham coram populo terra
men abraham bugade sig för landets folk;

filii autem abraham isaac et ismahe
abrahams söner voro isak och ismael.

iusiurandum quod iuravit ad abraham patrem nostru
vad han med ed hade lovat för vår fader abraham,

abraham vero aliam duxit uxorem nomine cetthura
och abraham tog sig ännu en hustru, och hon hette ketura.

dixit abraham cave nequando reducas illuc filium meu
abraham svarade honom: »tag dig till vara för att föra min son dit tillbaka.

abraham autem consurgens mane ubi steterat prius cum domin
och när abraham bittida följande morgon gick till den plats där han hade stått inför herren,

quid ergo dicemus invenisse abraham patrem nostrum secundum carne
vad skola vi då säga om abraham, vår stamfader efter köttet?

dimiserunt ergo eam et nutricem illius servumque abraham et comites eiu
då bestämde de att deras syster rebecka jämte sin amma skulle fara med abrahams tjänare och dennes män.

dixit eis iesus amen amen dico vobis antequam abraham fieret ego su
jesus sade till dem: »sannerligen, sannerligen säger jag eder: förrän abraham blev till, är jag.»

dixit abraham deus providebit sibi victimam holocausti fili mi pergebant ergo parite
abraham svarade: »gud utser nog åt sig fåret till brännoffret, min son.» så gingo de båda tillsammans.

abraham pater vester exultavit ut videret diem meum et vidit et gavisus es
abraham, eder fader, fröjdade sig över att han skulle få se min dag. han fick se den och blev glad.»

abiit dominus postquam cessavit loqui ad abraham et ille reversus est in locum suu
och herren gick bort, sedan han hade talat ut med abraham; och abraham vände tillbaka hem.

dixit autem dominus ad abraham quare risit sarra dicens num vere paritura sum anu
men herren sade till abraham: »varför log sara och tänkte: 'skulle jag verkligen föda barn, så gammal som jag är?'

abraham pater noster nonne ex operibus iustificatus est offerens isaac filium suum super altar
blev icke abraham, vår fader, rättfärdig av gärningar, när han frambar sin son isak på altaret?

abraham genuit isaac isaac autem genuit iacob iacob autem genuit iudam et fratres eiu
abraham födde isak, isak födde jakob, jakob födde judas och hans bröder;

adtendite ad abraham patrem vestrum et ad sarram quae peperit vos quia unum vocavi eum et benedixi ei et multiplicavi eu
ja, skåden på abraham, eder fader, och på sara som födde eder. ty när han ännu var ensam, kallade jag honom och välsignade honom och förökade honom.

cecidit abraham in faciem et risit dicens in corde suo putasne centenario nascetur filius et sarra nonagenaria parie
då föll abraham ned på sitt ansikte och log, ty han sade vid sig själv: »skulle barn födas åt en man som är hundra år gammal? och skulle sara föda barn, hon som är nittio år gammal?»