Şunu aradınız:: mudrost (Sırpça - İsveççe)

niti sam uèio mudrost niti znam svete stvari.
vishet har jag icke fått lära, så att jag äger kunskap om den helige.

ako prizoveš mudrost, i k razumu podigneš glas svoj,
ja, om du ropar efter förståndet och höjer din röst till att kalla på klokheten,

da, vi ste ljudi, i s vama æe umreti mudrost.
ja, visst ären i det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!

jesi li tajnu božiju èuo i pokupio u sebe mudrost?
blev du åhörare i guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?

ja mudrost boravim s razboritošæu, i razumno znanje nalazim.
jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.

ali mudrost gde se nalazi? i gde je mesto razumu?
men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?

a kad carica savska vide mudrost solomunovu i dom koji beše sazidao,
när nu drottningen av saba såg salomos vishet, och såg huset som han hade byggt,

a kad carica savska vide svu mudrost solomunovu i dom koji beše sazidao,
när nu drottningen av saba såg all salomos vishet, och såg huset som han hade byggt,

dobra je mudrost s imanjem, i korisna je onima koji vide sunce.
spörj icke: »varav kommer det att forna dagar voro bättre än våra?» ty icke av vishet kan du fråga så.

i srce nerazumnih razumeæe mudrost, i jezik mutavih govoriæe brzo i razgovetno.
då skola de lättsinnigas hjärtan bliva förståndiga och vinna kunskap, och de stammandes tungor skola tala flytande och tydligt.

jer mudrost solomunova beše veæa od mudrosti svih istoènih naroda i od sve mudrosti misirske.
så att salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och all egyptens vishet.

i videh da je bolja mudrost od ludosti, kao što je bolja svetlost od mraka.
då insåg jag att visheten väl har samma företräde framför dårskapen, som ljuset har framför mörkret:

bolja je mudrost nego oružje ubojito; ali jedan grešnik kvari mnoga dobra.
bättre är vishet än krigsredskap; ty en enda som felar kan fördärva mycket gott.

i svi carevi zemaljski tražahu da vide solomuna da èuju mudrost njegovu, koju mu dade gospod u srce.
alla konungar på jorden kommo för att besöka salomo och höra den vishet som gud hade nedlagt i hans hjärta.

a èoveku reèe: gle, strah je božji mudrost, i uklanjati se oda zla jeste razum.
och till människorna sade han så: »se herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd.»

blago ljudima tvojim i blago svim slugama tvojim, koji jednako stoje pred tobom i slušaju mudrost tvoju.
sälla äro dina män, och sälla äro dessa dina tjänare, som beständigt få stå inför dig och höra din visdom.

i upravih srce svoje da poznam mudrost i da poznam bezumlje i ludost; pa doznah da je i to muka duhu.
men när jag nu vände mitt hjärta till att förstå vishet och till att förstå oförnuft och dårskap, då insåg jag att också detta var ett jagande efter vind.

a ostala dela solomunova i šta je god èinio, i mudrost njegova, nije li to zapisano u knjizi dela solomunovih?
vad nu mer är att säga om salomo, om allt vad han gjorde och om hans vishet, det finnes upptecknat i salomos krönika.

i on menja vremena i èase; smeæe careve, i postavlja careve; daje mudrost mudrima i razum razumnima.
han låter tider och stunder omskifta, han avsätter konungar och tillsätter konungar, han giver åt de visa deras vishet och åt de förståndiga deras förstånd.

i pozva mojsije veseleila i elijava i sve ljude vešte, kojima gospod dade mudrost u srce, koje god podiže srce njihovo da dodju da rade taj posao.
därefter kallade mose till sig besalel och oholiab och alla de andra konstförfarna männen, åt vilka herren hade givit vishet i hjärtat, alla som av sitt hjärta manades att träda fram för att utföra arbetet.