Şunu aradınız:: uskolebala (Sırpça - İsveççe)

išèileše mi oèi od suza, utroba se moja uskolebala, prosipa se na zemlju jetra moja od pogibli kæeri naroda mog, jer deca i koja sisaju obamiru na ulicama gradskim.
mina ögon äro förtärda av gråt, mitt innersta är upprört, min lever är såsom utgjuten på jorden för dottern mitt folks skada; ty barn och spenabarn försmäkta på gatorna i staden.

pogledaj, gospode, jer mi je tuga, utroba mi se uskolebala, srce se moje prevræe u meni, jer se mnogo suprotih; napolju uèini me sirotim maè, a kod kuæe sama smrt.
se herre, huru jag är i nöd, mitt innersta är upprört. mitt hjärta vänder sig i mitt bröst, därför att jag var så gensträvig. ute har svärdet förgjort mina barn, och inomhus pesten.

kako da te dam, jefreme? da te predam, izrailju? kako da uèinim od tebe kao od adame? da te obratim da budeš kao sevojim? ustreptalo je srce moje u meni, uskolebala se utroba moja od žalosti.
men huru skall jag kunna giva dig till pris, efraim, och låta dig fara, israel? icke kan jag giva dig till pris såsom adma och låta det gå dig såsom seboim? mitt hjärta vänder sig i mig, all min barmhärtighet vaknar.