Usted buscó: govorila (Croata - Sueco)

dok je ona još govorila s kraljem, doðe prorok natan.
medan hon ännu höll på att tala med konungen, kom profeten natan.

otkrit æe se tada slava jahvina i svako æe je tijelo vidjeti, jer jahvina su usta govorila."
herrens härlighet skall varda uppenbarad, och allt kött skall tillsammans se den. ty så har herrens mun talat.»

polovica njihovih sinova govorila je ašdodski ili jezikom ovoga ili onoga naroda: više nisu znali govoriti židovski.
och deras barn talade till hälften asdoditiska -- ty judiska kunde de icke tala riktigt -- eller ock något av de andra folkens tungomål.

a ona reèe: "zar sam ja tražila sina od svoga gospodara? nisam li ti govorila da me ne zavaravaš?"
och hon sade: »hade jag väl bett min herre om en son? sade jag icke fastmer att du icke skulle inbilla mig något?»

govorila si: 'dovijeka gospodaricom æu ostati.' nikad nisi to k srcu uzela ni pomislila kako æe se završiti.
du tänkte: »jag skall evinnerligen förbliva en drottning» därför ville du ej akta på och tänkte ej på änden.

onda jahve upita abrahama: "a zašto se sara smijala i govorila: 'kako æu rod roditi ja starica?'
men herren sade till abraham: »varför log sara och tänkte: 'skulle jag verkligen föda barn, så gammal som jag är?'

zato se u sebi sara smijala i govorila: "pošto sam uvenula, sad da spoznam nasladu? a još mi je i gospodar star!"
därför log sara vid sig själv och tänkte: »skulle jag väl nu på min ålderdom giva mig till lusta, nu då också min herre är gammal?»

Žena se vrati u grad i progovori svemu narodu kako joj je govorila njezina mudrost. i odsjekoše glavu bikrijevu sinu Šebi i baciše je joabu. a on zapovjedi da zatrube u rog te se raziðoše od grada, svaki u svoj kraj. a joab se vrati kralju u jeruzalem.
sedan vände sig kvinnan med sitt kloka råd till allt folket, och de höggo huvudet av seba, bikris son, och kastade ut det till joab. då stötte denne i basunen, och krigsfolket skingrade sig och drog bort ifrån staden, var och en till sin hydda. och joab vände tillbaka till konungen i jerusalem.

a sama ode i sjede nasuprot, daleko koliko luk može dobaciti. govorila je u sebi: "neæu da vidim kako dijete umire." sjedeæi tako, udari u jecanje.
och gick bort och satte sig ett stycke därifrån, på ett bågskotts avstånd, ty hon tänkte: »jag förmår icke se på, huru barnet dör.» och där hon nu satt, på något avstånd, brast hon ut i gråt.