검색어: celldelning (스웨덴어 - 덴마크어)

celldelning
deling

spontan celldelning
cellulær automultiplikation

bakteriell celldelning.
bakteriel celledeling.

- en ny celldelning.
- celledeling.

idag ska vi prata om celldelning.
okay. i dag snakker vi om mitoses.

tillväxtfaktorer är proteiner som kan stimulera celldelning.
vækstfaktorer er proteiner, der kan stimulere celler til at dele sig.

försnabbad celldelning, omvänd cell-cykel hämmare.
celermitosis. at deaktivere, modsatrette cellecyklus-hæmmere.

den stimulerar celldelning och underlättar läkning av normal vävnad.
becaplermin virker ligesom den naturlige vækstfaktor, idet det stimulerer cellevæksten og fremmer dannelsen af normalt væv til heling af sår.

jag har utvecklat en metod som stimulerar celldelning, en mitos.
jeg har udviklet en metode til at stimulere celledeling en slags udvidet mitose.

för varje celldelning fulländar de sig själva, mycket snabbare än oss.
ved hver celledeling, hver multiplikation - muterer de og gør dem selv perfekte, meget hurtigere end vi gør.

vad det ser ut som är en spontan celldelning som vi har försökt att uppnå i månader.
hvad det ligner er den spontane mobile overførsel vi har prøvet at fange de sidste par måneder.

när en cell skadas utan att den dör, kan celldelning till synes fortsätta normalt men leda till dotterceller som har sena effekter på individen.
når en menneskelig celle beskadiges, men ikke dør, kan den fortsætte en tilsyneladen de normal celledelingsproces; men det kan føre til datterceller, der giver en senvirkning på individet.

"cancer: elakartad tillväxt av tumörer" "orsakad av abnormal, okontrollerad celldelning."
enhver ondartet vækst eller tumor er forårsaget af abnorme ukontrollerede celledelinger"

på kortare sikt kommer forskningen om embryonala stamceller att öka vetenskapsmännens förståelse för hur celldelning och reproduktion fungerar, vilka är avgörande processer för livets tillblivelse och för uppkomsten av vissa sjukdomar . därigenom kommer framsteg på andra forskningsområden att möjliggöras.
på kortere sigt vil forskning i embryonale stamceller give forskerne bedre indsigt i celledifferentierings- og celledelingsprocessen, som er de væsentligste processer i forbindelse med skabelsen af liv og visse sygdommes frembrud, hvilket giver mulighed for at gøre fremskridt inden for andre forskningsområder.

(7) granskningen av tiofanatmetyl visade på ett antal öppna frågor som har tagits upp i vetenskapliga kommittén för växter. vetenskapliga kommittén ombads att uttala sig om lämpligheten av att fastställa nivåer för acceptabelt dagligt intag (adi) och för acceptabel användarexponeringsnivå (aoel) mot bakgrund av resultaten av studier av mutagenicitet, carcinogenicitet och reproduktionstoxicitet när det gäller benomyl, karbendazim och tiofanatmetyl. kommittén noterade [5] att karbendazim är det biologiskt verksamma ämnet i alla tre substanserna. särskilt benomyl, men också tiofanatmetyl, omvandlas till karbendazim och alla tre ämnena ger upphov till otaliga kromosomavvikelser (aneuploidi) i däggdjursceller vid exponering in vivo. det finns inga belägg för att något av dessa tre ämnen skulle kunna ge upphov till någon annan form av skada på genetiskt material. carcinogeniciteten ger inte anledning till oro. de kända effekterna av dessa fungicider vid reproduktion kan förklaras genom interaktion med den mitotiska processens mikrotubuli. mekanismen bakom framkallning av aneuploidi är väl beskriven och består i en inhibering av polymeriseringen av tubulin, som är det protein som krävs för delningen av kromosomer under celldelningen. någon interaktion med dna föreligger inte. eftersom det finns många uppsättningar tubulinmolekyler i celler som förökar sig, kommer det vid en låg koncentration av fungiciderna att vara ett begränsat antal tubulinmolekyler som berörs, vilket betyder att det inte kommer att uppstå några toxikologiska biverkningar. följaktligen finns det en klar nollnivå när det gäller skadeverkningar och man kan fastställa nivåer för både adi och aoel.
(7) ved behandlingen af thiophanat-methyl viste der sig en række uafklarede spørgsmål, som blev henvist til den videnskabelige komité for planter. den videnskabelige komité blev anmodet om at udtale sig om det hensigtsmæssige i at fastlægge en acceptabel daglig indtagelse (adi) og en acceptabel eksponering af sprøjtepersonale (aoel) under hensyntagen til især resultaterne af mutagenicitets-, carcinogenicitets-og reproduktionsundersøgelser af benomyl, carbendazim og thiophanat-methyl. komitéen bemærkede [5] at disse tre stoffer alle har carbendazim som det biologisk aktive stof. i særdeleshed benomyl, men også thiophanat-methyl, omdannes til carbendazim, og de tre stoffer er alle årsag til numeriske kromosomafvigelser (aneuploidi) i pattedyrceller ved eksponering in vivo. der foreligger ikke dokumentation for, at nogen af disse stoffer anretter andre former for skader på det genetiske materiale. carcinogenicitetsaspektet giver ikke anledning til bekymring. disse fungiciders kendte virkninger på reproduktionen kan forklares ved interaktion med tenapparatets mikrotubuler. mekanismen bag induktion af aneuploidi er velbeskrevet og består i en hæmning af polymeriseringen af tubulin, som er det protein, der er nødvendigt for adskillelsen af kromosomer ved celledeling: der er ingen interaktion med dna. eftersom tubulinmolekyler i celler under formering er til stede i mange kopier, er det ved forekomst af en lav koncentration af fungiciderne et begrænset antal tubulinmolekyler, der vil blive berørt, hvilket betyder, at der ikke vil være toksikologiske skadevirkninger. der findes således et klart nul-effekt-niveau, og der kan fastlægges både en adi og en aoel.