Je was op zoek naar: jeg elsker deg (Noors - Zweeds)

sannheten er at jeg elsker deg.
sanningen är att jag älskar dig.

jeg elsker norsk språk.
jag älskar det norska språket!

jeg har min lyst i dine bud, som jeg elsker.
jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;

jeg elsker herren, for han hører min røst, mine inderlige bønner.
jag har herren kär, ty han hör min röst och mina böner.

herre, jeg elsker ditt huses bolig, det sted hvor din herlighet bor.
herre, jag har din boning kär och den plats där din härlighet bor.

den eldste - til gajus, den elskede, som jeg elsker i sannhet.
den äldste hälsar gajus, den älskade brodern, som jag i sanning älskar.

jeg løfter mine hender til dine bud, som jeg elsker, og jeg vil grunde på dine forskrifter.
jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.

alle dem jeg elsker, dem refser og tukter jeg; vær derfor nidkjær og omvend dig!
'alla som jag älskar, dem tuktar och agar jag.' så gör nu bättring med all flit.

men jeg vil med glede ofre, ja bli ofret for eders sjeler, om jeg enn elskes dess mindre av eder jo mere jeg elsker eder.
och för min del vill jag gärna för edra själar både offra vad jag äger och låta mig själv offras hel och hållen. om jag nu så högt älskar eder, skall jag väl därför bliva mindre älskad?

men forat verden kan skjønne at jeg elsker faderen og gjør så som faderen har befalt mig - stå op, la oss gå herfra!
men detta sker, för att världen skall förstå att jag älskar fadern och gör såsom fadern har bjudit mig. stån upp, låt oss gå härifrån.»

fordi du er dyrebar i mine øine, fordi du er aktet høit og jeg elsker dig, så gir jeg mennesker i ditt sted og folkeslag i stedet for ditt liv.
eftersom du är så dyrbar i mina ögon, så högt aktad och så älskad av mig, därför giver jag människor till lösen för dig och folk till lösen för ditt liv.

den eldste - til den utvalgte frue og hennes barn, som jeg elsker i sannhet, og ikke bare jeg, men og alle som har lært sannheten å kjenne,
den äldste hälsar den utvalda frun och hennes barn, vilka jag i sanning älskar, och icke jag allenast, utan ock alla andra som hava lärt känna sanningen.

løgn har jeg hatet og avskydd, din lov har jeg elsket.
jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.

la ikke din fot bli bar og din strupe bli tørst! men du sier: forgjeves! nei! jeg elsker fremmede, og efter dem vil jeg gå.
akta din fot, så att den icke tappar skon, och din strupe, så att den ej bliver torr av törst. men du svarar: »du mödar dig förgäves. nej, jag älskar de främmande, och efter dem vill jag följa.»

alle mine nærmeste venner avskyr mig, og de jeg elsket, har vendt sig mot mig.
ja, en styggelse är jag för alla dem jag umgicks med; de som voro mig kärast hava vänt sig emot mig.

likesom faderen har elsket mig, så har jeg elsket eder; bli i min kjærlighet!
såsom fadern har älskat mig, så har ock jag älskat eder; förbliven i min kärlek.

men til eder som hører, sier jeg: elsk eders fiender, gjør vel imot dem som hater eder,
men till eder, som hören mig, säger jag: Älsken edra ovänner, gören gott mot dem som hata eder,

dersom nogen sier: jeg elsker gud, og han hater sin bror, da er han en løgner; for den som ikke elsker sin bror, som han har sett, hvorledes kan han elske gud, som han ikke har sett?
om någon säger sig älska gud och hatar sin broder, så är han en lögnare. ty den som icke älskar sin broder, som han har sett, han kan icke älska gud, som han icke har sett.

fra det fjerne har herren åpenbaret sig for mig: ja, med evig kjærlighet har jeg elsket dig; derfor har jeg latt min miskunnhet mot dig vare ved.
fjärran ifrån uppenbarade sig herren för mig: »ja, med evig kärlek har jag älskat dig; därför låter jag min nåd förbliva över dig.