Je was op zoek naar: ropade (Zweeds - Wolof)

hon var havande och ropade i barnsnöd och födslovånda.
jigéenu biir la, di yuuxu ndax metitu mat wu tar.

men de ropade emot honom: »korsfäst, korsfäst honom!»
waaye ñuy yuuxu naan: «daaj ko ci bant! daaj ko ci bant, ba mu dee!»

och ropade och sade: »jesus, mästare, förbarma dig över oss.»
«yeesu, kilifa gi, yërëm nu!»

då ropade folket: »en guds röst är detta, och icke en människas.»
noonu mbooloo mi di yuuxu naan: «lii baatu yàlla la, du baatu nit!»

då ropade han och sade: »jesus, davids son, förbarma dig över mig.»
noonu mu yuuxu ne: «yeesu, sëtu daawuda, yërëm ma!»

men när de fingo se honom gå på sjön, trodde de att det var en vålnad och ropade högt;
bi ñu ko gisee nag, muy dox ci kaw dex gi, ñu foog ne njuuma la, daldi yuuxu.

men när apostlarna, barnabas och paulus, fingo höra detta, revo de sönder sina kläder och sprungo ut bland folket och ropade
waaye bi ko ndaw yi barnabas ak sool déggee, ñu sib ko ba xotti seeni yére, ñu daldi daw, tàbbi ca mbooloo ma, di wax ci kaw ne:

och brast ut och ropade högt och sade: »välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
elisabet wax ca kaw ne: «barkeel nañu la ci jigéen ñi, barkeel doom ji nga ëmb!

då ropade en man ur folkhopen och sade: »mästare, jag beder dig, se till min son, ty han är mitt enda barn.
nit xaacu ci biir mbooloo mi naan: «kilifa gi, maa ngi lay ñaan, nga seet sama doom, ndaxte moom kepp laa am.

bjöd översten att man skulle föra in honom i kasernen, och gav befallning om att man skulle förhöra honom under gisselslag, så att han finge veta varför de så ropade mot honom.
noonu kilifa ga santaane, ñu dugal pool ca tata ja te caw ko ay yar yu metti, laaj ko ba xam lu tax ñu di ko yuuxoo nii.

när då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: »det är en vålnad», och ropade av förskräckelse.
waaye bi ko taalibe yi gisee, muy dox ci kaw dex ga, ñu daldi jommi naan: «njuuma la!» daldi tiit bay yuuxu.

då de hörde detta, ropade de endräktigt till gud och sade: »herre, det är du som har gjort himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är.
bi ko bokk ya déggee nag, ñu mànkoo, diis seen kàddu yàlla ne: «boroom bi, yaa sàkk asamaan, suuf, géej ak lépp li nekk ci seen biir.

dessa ropade då och sade: »vad har du med oss att göra, du guds son? har du kommit hit för att plåga oss, förrän tid är?»
Ña rab jàpp daldi xaacu naan: «yaw doomu yàlla ji, loo nuy fexeel? ndax danga noo bëgg a mbugal, bala waxtu way jot?»

denne följde efter paulus och oss andra och ropade och sade: »dessa män äro guds, den högstes, tjänare, och de förkunna för eder frälsningens väg.»
mu daldi topp ci pool ak nun, di xaacu ne: «nit ñii jaami yàlla aji kawe ji lañu; ñoo leen di yégal yoonu mucc.»

då kom en kananeisk kvinna från det området och ropade och sade: »herre, davids son, förbarma dig över mig. min dotter plågas svårt av en ond ande.»
ba mu fa àggee nag, jigéenu waa kanaan, ja dëkk ca wàll yooyu, daldi génn, di wax ca kaw ne ko: «yaw sang bi, sëtu daawuda bi, yërëm ma! rab jàpp na sama doom ju jigéen, te dafa sonn lool.»