You searched for: julgeolekustrateegias (Estniska - Svenska)

seda mainiti juba viis aastat tagasi euroopa julgeolekustrateegias.
detta fastställdes redan i den europeiska säkerhetsstrategin för fem år sedan.

2003. aasta euroopa julgeolekustrateegias juba mainiti kliimamuutuse mõju julgeolekule.
under 2003 hade den europeiska säkerhetsstrategin redan identi e-rat säkerhetskonsekvenserna av klimatförändringarna.

euroopa julgeolekustrateegias rõhutatakse piraatlust kui organiseeritud kuritegevuse uut mõõdet.
den europeiska säkerhetsstrategin framhåller sjöröveri som en ny dimension av organiserad brottslighet.

eli julgeolekustrateegias tunnistatakse, et rahvusvaheliste suhete põhimõtteliseks aluseks on Üro põhikiri.
den europeiska säkerhetsstrategin innebär ett erkännande av förenta nationernas stadga som den grundläggande ramen för internationella förbindelser.

2003. aasta euroopa julgeolekustrateegias juba mainiti kliimamuutuste mõju julgeolekule. peasekretär /
i mars 2008 lade generalsekreteraren/den höga representanten och europeiska

euroopa julgeolekustrateegias tunnistatakse, et euroopa liidu julgeolekuhuvid ulatuvad kaugemale tema vahetust naabrusest.
den europeiska säkerhetsstrategin erkänner att europa har säkerhetsintressen utöver sitt omedelbara grannskap.

2003. aasta eli julgeolekustrateegias ettenähtud eli ja jaapani strateegilise partnerluse loomise osas on tehtud edusamme.
framsteg har gjorts med att vidareutveckla det strategiska partnerskapet mellan eu och japan i enlighet med vad som efterfrågades i eu:s säkerhetsstrategi från 2003.

2008. aastal tehti mõningaid edusamme eli julgeolekustrateegias ettenähtud eli-jaapani strateegilise partnerluse rajamisel.
under 2008 gjordes det vissa framsteg i uppbyggnaden av det strategiska partnerskapet mellan eu och japan, vilket hade efterlysts i den europeiska säkerhetsstrategin.

euroopa julgeolekustrateegias tõdeti, et massihävitusrelvade levik nii terroristide hulgas kui ka riikides on eli julgeolekule suurim võimalik oht.
denna spridning, av både stater och terrorister, identifieras i den europeiska säkerhetsstrategin som ”potentiellt det största hotet mot eu:s säkerhet”.

2003. aasta euroopa julgeolekustrateegias väidetakse, et elil oleks ühiselt tegutsedes tugevam mõju kui oma üksikute osalejate summal.
såsom framförs i den europeiska säkerhetsstrategin från 2003 kan eu nå större inflytande om unionen agerar samfällt i stället för att framträda som summan av sina delar.

energiavarustuse kindlus, mis on euroopa julgeolekustrateegias esile toodud kui esmatähtis väljakutse, muutus 2007. aastal Üvjp kontekstis üha tähtsamaks.
trygg energiförsörjning, som enligt den europeiska säkerhetsstrategin är en av de viktigaste utmaningarna, fortsatte under 2007 att växa i betydelse på guspområdet.

b. arvestades, et nõukogu on eelpoolmainitud euroopa julgeolekustrateegias mõned neist joontest määratlenud peamiste ohuallikatena külma sõja järgsele julgeolekuolukorrale;
b. rådet har i ovannämnda europeiska säkerhetsstrategi pekat ut vissa av dessa särdrag inom det säkerhetspolitiska klimatet efter det kalla kriget som centrala inslag i hotbilden.

euroopa julgeolekustrateegia rakendamise aruandes tunnistatakse, et tänapäeva kiirelt muutuvas maailmas on euroopa julgeolekustrateegias määratletud ohud ja ülemaailmsed väljakutsed muutunud üha keerulisemaks ja omavahel seotuks.
i rapporten om genomförandet av den europeiska säkerhetsstrategin erkänns att i dagens snabbt föränderliga värld blir de hot och globala utmaningar som identifieras i den europeiska säkerhetsstrategin allt mer komplicerade och sammankopplade.

nagu tunnistatakse euroopa julgeolekustrateegias ja arengupoliitika 2005. aasta konsensuses, ei ole jätkusuutlik areng võimalik ilma rahu ja julgeolekuta ning ilma arenguta ja vaesust kaotamata ei ole võimalik saavutada püsivat rahu.
i den europeiska säkerhetsstrategin och i det europeiska samförståndet om utveckling från 2005 erkänns det att hållbar utveckling inte kan komma till stånd utan fred och säkerhet och att det inte kommer att finnas någon hållbar fred utan utveckling och utrotning av fattigdomen.

vaesuse vähendamist nähakse nii eraldieesmärgina kui ka olulise faktorina kestva rahu ja julgeoleku tagamisel vaesemates riikides. enamgi veel – nagu onnenditud euroopa julgeolekustrateegias, on turvalisusarengu tähtsaim tingimus.
att minska fattigdomen ses som enmålsättning i sig men även som en viktig faktor för attsäkerställa långsiktig fred och säkerhet i fattigare länder.dessutom utgör säkerhet, som man observerar i den europeiska säkerhetsstrategin, den främsta förutsättningen för utveckling.

iga liidu kodanik võib langeda terroriähvarduste ja muud liiki kuritegude ohvriks. terrorirünnakud puudutavad kogu euroopa liitu ja mitte ainult konkreetset riiki, kus need toimuvad, sest nende sihiks on väärtused, millele liit on rajatud. organiseeritud kuritegevust ja terrorismi peetakse juba ammu euroopa turvalise keskkonna peamisteks ohustajateks (näiteks 12. detsembri 2003. aasta euroopa julgeolekustrateegias), kuid liidu vastutus laieneb ennetamise parandamisele ja võitlusele kuritegevuse vastu üldse. euroopa liidu lepingu artikliga 29 on antud liidule selge mandaat tagada kodanikele kõrgetasemeline kaitse organiseeritud või muu kuritegevuse, eelkõige terrorismi, inimkaubanduse ja lastevastaste kuritegude, ebaseadusliku uimasti-ja relvakaubanduse, korruptsiooni ja pettuste vältimisega ja nende vastu võitlemisega, arendades tihedamat koostööd politsei, tolliasutuste ja muude pädevate asutuste vahel.
hot från terrorism och andra former av brottslighet kan påverka varje eu-medborgare utan undantag. terroristhandlingar berör hela eu, och inte bara de enskilda länder där de inträffar, eftersom de angriper de värden som ligger till grund för unionen. organiserad brottslighet och terrorism har länge pekats ut som betydande hot mot säkerheten i eu (t.ex. i den europeiska säkerhetsstrategin av den 12 december 2003), men eu har även ansvar för att förbättra förebyggandet och bekämpandet av alla slag av brottslighet. genom artikel 29 i fördraget om europeiska unionen tilldelas unionen ett klart mandat att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå genom att förebygga och bekämpa brottslighet, vare sig denna är organiserad eller ej, särskilt terrorism, människohandel och brott mot barn, olaglig narkotikahandel och olaglig vapenhandel, korruption och bedrägeri genom närmare samarbete mellan polismyndigheter, tullmyndigheter och andra behöriga myndigheter.