You searched for: riigispetsiifilisi (Estniska - Svenska)

liikmesriikidel peaks olema võimalus kasutada riigispetsiifilisi metoodikaid ja poollaguaegasid tingimusel, et need on kooskõlas kõige hiljutisemate valitsustevahelise kliimamuutuste rühma juhistega.
medlemsstaterna bör ha möjlighet att använda landsspecifika metoder och värden för halveringstider i stället, under förutsättning att de är i överensstämmelse med de senast antagna ipcc-riktlinjerna.

riikide eeskirjadel on see eelis, et nende puhul võetakse arvesse riigispetsiifilisi makseteenuseid, kuid need piiravad tõhusust, turu läbipaistvust ja tarbijate valikuvõimalusi laiemal euroopa turul.
nationella bestämmelser har fördelen att de kan beakta landsspecifika betaltjänster, men de begränsar effektiviteten, överskådligheten och konsumenternas valmöjligheter på en större europeisk marknad.

selle asemel on igale liikmesriigile seatud erinevad keskpikad eesmärgid, milles arvestatakse riigispetsiifilisi majanduslikke ja eelarvelisi asjaolusid selleks, et tagada piisav turvavaru skt 3% kontrollväärtuse suhtes ning aja jooksul usaldatava võlataseme saavutamine ja säilitamine.
differentierade mål på medellång sikt har i stället satts upp för varje medlemsstat, med hänsyn till de specifika ekonomiska och budgetmässiga omständigheterna i varje land för att ge en tillräcklig säkerhetsmarginal i förhållande till referensvärdet på 3 % av bnp, och för att garantera genomförande och upprätthållande av försiktiga skuldnivåer.

interreg iiic ida sekretariaat avaldas hiljuti rea riigispetsiifilisi brošüüre ülevaatega piirkondadevaheliste projektide valikust austrias, tšehhi vabariigis, saksamaal, kreekas, ungaris, itaalias, poolas, sloveenias ja slovakkias.
• Övergångsstöd och institutionsuppbyggnad.• regionalt och gränsöverskridande samarbete.• regional utveckling.• utveckling av mänskliga resurser.• utveckling av landsbygden.

läbivaadatud pakt sisaldab hulka olulisi sätteid, mis tagavad ülemäärase eelarvepuudujäägi nõuetekohase määratlemise. selle kohaselt võib ülemäärase eelarvepuudujäägi menetluse kohaldamisel võtta rohkem arvesse riigispetsiifilisi majanduskaalutlusi. paktis nähakse ette, et kui riigi eelarve puudujääk on suurem kui 3% sktst, peab komisjon koostama aruande vastava liikmesriigi majandusolukorra ja eelarveseisundi hindamiseks. alates 2005. aasta märtsist on komisjon sellise aruande koostanud kolme liikmesriigi kohta. nendes aruannetes kaalus komisjon kõiki olukorra hindamise seisukohast olulisi asjaolusid, et otsustada, kas vastavas liikmesriigis eksisteerib ülemäärase eelarvepuudujäägi olukord, ja määrata kindlaks selle kõrvaldamise tähtaeg.
den ändrade stabilitets-och tillväxtpakten innefattar en rad viktiga bestämmelser som gör att alltför stora underskott kan identifieras på rätt sätt. den medger större hänsyn till ekonomiska faktorer i de enskilda länderna vid tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott när en medlemsstats underskott överstiger 3% av bnp förutsätts kommissionen alltid sammanställa en rapport med en övergripande analys av den ekonomiska och budgetmässiga situationen i den berörda medlemsstaten. sedan mars 2005 har kommissionen antagit sådana rapporter för tre medlemsstater. i rapporterna beaktades alla faktorer som var relevanta för en bedömning av situationen vid avgörandet om det förelåg ett för stort underskott och för att bestämma en tidsfrist för korrigering av underskottet.