You searched for: neæemo (Serbiska - Svenska)

Šta nam kaza u ime gospodnje, neæemo te poslušati;
»i det som du har talat till oss i herrens namn vilja vi icke hörsamma dig,

i neæemo odstupiti od tebe, oživi nas, i ime tvoje prizivaæemo.
håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.

a bogu kažu: idi od nas, jer neæemo da znamo za puteve tvoje.
och de sade dock till gud: »vik ifrån oss, dina vägar vilja vi icke veta av.

evo vam kazujem tajnu: jer svi neæemo pomreti, a svi æemo se pretvoriti.
se, jag säger eder en hemlighet: vi skola icke alla avsomna, men alla skola vi bliva förvandlade,

ako li kažete: neæemo da ostanemo u toj zemlji, ne slušajuæi glas gospoda boga svog
men om i sägen: »vi vilja icke stanna i detta land», om i alltså icke hören herrens, eder guds, röst,

a mi se neæemo hvaliti preko mere, nego po meri pravila kog nam bog meru razdeli da dopremo i do vas.
vi för vår del vilja icke berömma oss till övermått, utan allenast efter måttet av det område som gud tillmätte åt oss, när han bestämde att vi skulle nå fram jämväl till eder.

neæemo zatajiti od dece njihove, naraštaju poznom javiæemo slavu gospodnju i silu njegovu i èudesa koja je uèinio.
det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja herrens lov och hans makt och de under han har gjort.

a gospodar mu reèe: neæemo svrtati u tudj grad, koji nije sinova izrailjevih, nego æemo iæi do gavaje.
men hans herre svarade honom: »vi skola icke taga in i en främmande stad, där inga israeliter bo; låt oss draga vidare, fram till gibea.»

ako nam kažu: Èekajte dokle dodjemo k vama, tada æemo se ustaviti na svom mestu, i neæemo iæi k njima.
om de då säga till oss så: 'stån stilla, till dess vi komma fram till eder', då skola vi stanna där vi äro och icke stiga upp till dem.

a i da ne bi, znaj, care, da bogovima tvojim neæemo služiti niti æemo se pokloniti zlatnom liku, koji si postavio.
men om han icke vill det, så må du veta, o konung, att vi ändå icke dyrka dina gudar, och att vi icke vilja tillbedja den gyllene bildstod som du har låtit ställa upp.»

ako li neæeš pustiti, neæemo iæi, jer nam je rekao onaj èovek: neæete videti lice moje, ako ne bude s vama brat vaš.
men om du icke låter honom följa med oss, så vilja vi icke fara, ty mannen sade till oss: 'i fån icke komma inför mitt ansikte, med mindre eder broder är med eder.'

jer vam neæemo, braæo, zatajiti nevolju našu koja nam se dogodi u aziji kad nam je bilo preteško i preko sile tako da se nismo nadali ni živeti;
vi vilja nämligen icke lämna eder, käre bröder, i okunnighet om vilken nöd vi fingo utstå i provinsen asien, och huru övermåttan svårt det blev oss, utöver vår förmåga, så att vi till och med misströstade om livet.

a oni odgovoriše: vratiæemo i neæemo iskati od njih; uèiniæemo kako veliš. tada sazvah sveštenike, i zakleh ih da æe tako uèiniti.
de svarade: »vi vilja giva det tillbaka och icke utkräva något av dem; vi vilja göra såsom du har sagt.» och jag tog en ed av dem, sedan jag hade tillkallat prästerna, att de skulle göra så.

asirac nas ne može izbaviti, neæemo jahati na konjima, niti æemo više govoriti delu ruku svojih: bože naš; jer u tebe nalazi milost sirota.
tagen med eder böneord, och vänden så åter till herren; sägen till honom: »skaffa bort all missgärning, och tag fram goda håvor, så vilja vi hembära dig våra läppars offer, såsom man offrar tjurar.

a kad dodje husaj k avesalomu, reèe mu avesalom govoreæi: tako i tako reèe ahitofel; hoæemo li èiniti kako on reèe ili neæemo? kaži ti.
när då husai kom in till absalom, sade absalom till honom: »så och så har ahitofel talat. »skola vi göra såsom han har sagt? varom icke, så tala du.»

jesi li nas odveo u zemlju gde teèe mleko i med? i jesi li nam dao da imamo njive i vinograde? hoæeš li oèi ovim ljudima da iskopaš? neæemo da idemo.
ingalunda har du fört oss in i ett land som flyter av mjölk och honung, eller givit oss åkrar och vingårdar till arvedel. eller tror du att du kan sticka ut ögonen på dessa människor? nej, vi komma icke.»

a oni rekoše: neæemo piti vino, jer jonadav, sin rihavov, otac naš zabranio nam je rekavši: ne pijte vino, ni vi ni sinovi vaši do veka;
men de svarade: »vi dricka icke vin. ty vår fader jonadab, rekabs son, har bjudit oss och sagt: 'i och edra barn skolen aldrig dricka vin;

a david reèe svim slugama svojim koje behu s njim u jerusalimu: ustajte, da bežimo; inaèe neæemo uteæi od avesaloma; brže pohitajte, da ne pohita on i ne stigne nas i obori na nas zlo, i grada ne okrene pod maè.
då sade david till alla sina tjänare, dem som han hade hos sig i jerusalem: »upp, låt oss fly, ty ingen annan räddning finnes för oss undan absalom. skynden eder åstad, så att han icke med hast kommer över oss och för olycka över oss och slår stadens invånare med svärdsegg.»