Şunu aradınız:: teadmisühenduse (Estonca - İsveççe)

Äriringkondade osalemine teadmisühenduse tegevuskava määratlemisel tagaks, et uurimistulemused oleksid nende seisukohast asjakohased ning toetaksid uute ärivõimaluste loomist.
näringslivets nära medverkan i fastställandet av kunskapsgemenskapens dagordning skulle säkerställa att forskningsresultaten blir relevanta för företagen, och stödja utvecklingen av nya kommersiella möjligheter.

juhatus määratleb ka teadmisühenduse sõltumatuse ja vastutuse määra, kuid teadmisühendused peaksid olema võimalikult sõltumatud ja paindlikud oma sisekorralduse ja ressursside (rahaliste, füüsiliste ja inimressursside) haldamise seisukohast.
nivån på kunskapsgemenskapernas självständighet och ansvar bör fastställas av styrelsen, men de bör ha betydande självständighet och maximal flexibilitet för sin interna organisation och förvaltning av finansiella, mänskliga och fysiska resurser.

arutelu käigus on üheks peamiseks küsimuseks olnud teadmisühenduses osalemisest tulenev kasu. miks peaks ülikool, uurimiskeskus või äriettevõte soovima anda oma intellektuaalseid ressursse (ja inimesi) teadmisühenduse käsutusse?
en annan viktig fråga som togs upp under samrådet gällde fördelarna med att delta i en kunskapsgemenskap – varför skulle ett universitet, forskningscentrum eller företag vilja dela med sig av sina intellektuella (för att inte tala om mänskliga) resurser i en kunskapsgemenskap?

- teadmiste levik , mis on nii otsene (st mõju selle valdkonnaga seotud tööle, mida tehakse edasi partnerorganisatsioonis) kui ka kaudne (ligipääsu kaudu oma ala kõrgemat järku teabele, sest teadmiste levitamise kohustus on osa iga teadmisühenduse lepingust etiga).
- sidoeffekter av kunskap , både direkta (dvs. inverkan på den berörda verksamhet som finns kvar inom partnerorganisationen) och indirekt (via tillgång till mer avancerade kunskaper på området; varje kunskapsgemenskaps avtal med eti kommer att innehålla ett åtagande om att sprida resultat).